Konsultmäklare inom offentlig upphandling : Konstlat upplägg eller effektivisering av offentliga medel?

Sammanfattning: Upphandling är i dagsläget mer aktuellt än någonsin. Den 1 januari 2017 trädde de reviderade lagarna om upphandling kraft,vilket lett till att en del problem försvunnit och en del nya har uppkommit. Lagarna ska reglera köpen för alla de upphandlingspliktiga inköp som det offentliga gör. De upphandlingspliktiga inköpen hade 2014 ett värde på cirka 634 miljarder kronor, vilket motsvarar 18,3 procent av Sveriges BNP. Konsultmäkleri är en bransch som vuxit fram de senaste åren,4 trots att det låter tämligen onödigt att köpa konsulter via konsulter. Konsultmäklaren blir ytterligare en kostnad som läggs till på inköpet av en vara eller tjänst. Branschen för dock med sig vissa frågor och besvär. Användandet av konsultmäklare i olika former är i stor utsträckning väldigt kritiserat, något som syntes när Storstockholms lokaltrafik (SL) upphandlande konsultmäklare, för ett årligt värde om 600 - 800 miljoner, och Konkurrensverket fick ta emot flertalet klagomål om upphandlingen. Ärendet avskrevs slutligen av Konkurrensverket, men diskussioner om lagligheten och lämpligheten av upplägget har efterföljt. Efter SL:s upphandling har användandet av konsultmäklare dykt upp i ett flertal andra upphandlingar. Till exempel upphandlade Upplands Väsby kommun konsultmäklare för att täcka bland annat sitt behov för arkitekttjänster. I januari 2017 presenterade Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten rapporten om mellanhänder, som de arbetat på sedan hösten 2015. Rapporten mottogs väl av olika praktiker, trots att rapporten inte ger något konkret svar om lagligheten bakom upplägget. Det har länge varit oklart hur konsultmäklare ska användas. Praktiker och Konkurrensverket är oense om lagligheten bakom upplägget och något slutgiltigt svar på diskussionen kommer troligtvis inte komma inom en snar framtid.