Pupillstorlekens förändring vid hanterandet av minnesinterferens som leder till Retrieval Induced Forgetting

Sammanfattning: I denna studie undersöktes fenomenet Retrieval Induced Forgetting (RIF) (Anderson, Bjork & Bjork, 1994) och dess relation till TEPR (task evoked pupillary responses) (Beatty, 1982). Tidigare studier har konstaterat ett samband mellan ökad pupillstorlek och kognitiv belastning såsom minnesinkodning och framplockning (Beatty & Kahneman, 1966). RIF innebär att hågkomsten av viss information gör det svårare att minnas relaterad information. RIF kan ses vid försök att återkalla något av flera minnen med samma framplockningsledtråd. Effekten uppstår som ett resultat av att man måste hantera interferens från konkurrerande minnen vid framplockning av önskade minnen. RIF testas med ett minnesexperiment i tre delar; inkodning, generering och minnestest. Enligt den inhibitoriska förklaringsmodellen för RIF (Anderson, 2003) måste konkurrerande minnen inhiberas för att underlätta hågkomsten av önskade minnen, och eftersom inhibering kräver kognitiva resurser förväntas processen leda till en ökad pupillstorlek. I denna studie mättes gymnasieelevers pupillstorlek med en eyetracker under genomförandet av ett minnesexperiment. Associationsstyrkan mellan orden justerades genom varierande ordfrekvens i betingelserna High- och Low-competition condition (HCC och LCC). Resultatet visade en signifikant RIF-effekt i båda betingelserna och en signifikant ökning av pupillstorleken i HCC jämfört med LCC. Inget signifikant samband mellan mellan pupillens ökning i genereringsfasen och prestationen på minnestestet kunde konstateras.