Användning av komposterat rötslam i anläggningsjord : En undersökning av innehåll och läckage till recipienten

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik; Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Sammanfattning: Att bromsa klimatförändringarna och ta hand om dagens miljöproblem på ett sådant sätt kommande generationers möjligheter att uppfylla sina behov inte hämmas är en av de största utmaningarna som mänskligheten ställts inför. En del i problematiken är att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i stället återanvända de resurser som redan finns integrerade i samhället för att kunna främja, samt skapa, fungerande kretslopp. Näringsämnen som fosfor och kväve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och återanvändas. Falu Energi och Vatten AB är det kommunala bolaget i Falun som arbetar med dessa frågor, genom Falu Återvinning. På grund av för höga metallhalter i rötslammet går det inte att återföra till produktiv mark, men att kompostera slammet tillsammans med annat material för att tillverka anläggningsjord har identifierats som ett möjligt avsättningsalternativ. Syftet med rapporten är att undersöka läckaget av metaller och näringsämnen till recipienten från den anläggningsjord som tillverkas i pågående pilotprojekt av rötslam från Främby Avloppsreningsverk. Målet med arbetet är att jämföra provresultaten med gränsvärden för att undersöka om gränserna uppfylls samt hur andra aspekter som lukt, buller och ekonomi påverkas av anläggningsjorden. Prover har tagits på recipientvatten från vegetationsskiktet på Kemslamdeponin. Rapporten riktar sig till Falu Energi och Vatten som kan använda den som ett beslutstödsunderlag, men även andra aktörer som ställs inför liknande frågor och problematik. Metoder som har använts för att genomföra arbetet är litteraturstudier, personlig kommunikation, provtagning, jämförelser av provsvar med gällande gränsvärden och platsbesök på Falu Återvinning och Främby Avloppsreningsverk. Relevanta beräkningar har också genomförts av författarna. Ett vanligt användningsområde för rötslam i Sverige är inblandning i anläggningsjord. Kraven på anläggningsjord skiljer sig från den jord som används i exempelvis balkonglådor. All jord ska uppfylla gällande Svenska lagar och förordningar men högre krav ställs på anläggningsjordens genomsläpplighet av nederbörd och bärighet då den ska kunna användas på grönytor. Gränsvärden för metall- och näringsinnehåll i ytvatten finns inte sammanställda. Som indikatorer har därför olika gräns- och riktvärden använts, närmare bestämt Livsmedelsverkets gränser för dricksvatten, Havs- och Vattenmyndighetens gränser, Naturvårdsverkets riktvärden för bakgrundshalter samt andra äldre gränsvärden för sjöar och vattendrag. Rötslammet i Falun innehåller höga metallhalter, delvis efter lång tids gruvdrift. Detta syns inte i resultaten från provtagningen av recipientvattnet, då alla metaller uppfyller livsmedelsverkets gränser. Halterna av näringsämnen är höga i recipientvattnet, men det går inte att säga att det är enbart läckage från anläggningsjorden som bidrar till de höga halterna. Ett sätt att öka efterfrågan på anläggningsjorden är att certifiera den. Detta kan göras genom antingen en REVAQ-certifiering av reningsverket eller en SPCR 148-certifiering av anläggningsjorden. Detta är dock inte möjligt i Falun, på grund av för höga metallhalter i både rötslammet och den färdiga anläggningsjorden. För en REVAQ-certifiering är ett mål att mg Cd/kg P-kvoten ska vara under 17 år 2025. För att slammet i Falun ska nå dessa nivåer krävs en minskning av kadmiumhalterna i slammet med omkring 20 % årligen. Även om certifiering inte är möjlig så kan jorden användas inom Falu stad. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det möjligt att tillverka jorden utan att kostnaderna överstiger nyttorna, även om en certifiering inte är möjlig. Som framtida studier har behovet av uppströmsarbete identifierats, så även införande av kontrollprogram för genomförande av regelbundna smittskyddsprovtagningar och behovet av att undersöka ytterligare ämnens påverkan på möjligheten att införa en certifiering. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)