"Det här är lätt, jag är bara inte så snabb" : En studie av två interventionsprogram för att öka elevers i årskus 7 beräkningsflyt vid huvudräkning av grundläggande additioner och subtraktioner inom talområdet 0 - 20

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande; Linköpings universitet/Utbildningsvetenskap

Sammanfattning: För att elever i matematiksvårigheter ska utvecklas i sin matematik behöver i de flesta fall den grundläggande taluppfattningen utvecklas. En viktig del i grundläggande taluppfattning är att ha flyt i beräkningar av de grundläggande additions-och subtraktionskombinationerna. För att uppnå detta kunnande beskrivs i litteraturen att kunskaperna behöver automatiseras, överinläras eller komprimeras. Elever som inte lär sig effektiva strategier för beräkning byggda på förståelse av de ingående begreppen och utvecklar beräkningsflyt tenderar att fortsätta använda ineffektiva beräkningsstrategier genom hela sin skolgång. Beräkningsflyt möjliggör lärande av mer komplex matematik och lösande av matematiska uppgifter på en högre nivå då arbetsminnet avlastas dessa beräkningar. I föreliggande studie undersöktes två tier 2-interventioners effekt på elevers flyt vid beräkning av grundläggande additioner och subtraktioner inom talområdet 0–20 samt på elevernas attityder till matematik. En intervention var digitaliserad där elever övade inom sin ordinarie undervisningsgrupp via en pedagogisk websida och den andra interventionen var lärarledd medexplicit undervisning av beräkningsstrategier och träning med 1-minute-timings i liten grupp. I studien ingick19 elever i årskurs 7. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i effekt mellan interventionerna på elevernas beräkningsflyt och attityder. Resultaten visar att båda interventionerna hade positiv effekt på elevernas flyt vid beräkningar av grundläggande additioner och subtraktioner. Förbättringen av elevernas beräkningstempo är större i den lärarledda interventionen än i den digitaliserade interventionen. Den statistiska analysen visade på en signifikant interaktionseffekt av tid och interventionsgrupp. Resultaten pekar på att interventioner för att öka beräkningsflyt bör vara lärarledda och innehålla explicit undervisning av beräkningsstrategier, samt 1-minute-timings, för att ha störst effekt. Interventionerna ledde inte till någon attitydförändring hos eleverna.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)