Skanning av elever till modersmålsundervisningen: för- och nackdelar

Sammanfattning: Som modersmålslärare med många års erfarenhet i yrket och som vikarie i andra ämnen, uppmärksammade jag ett möjligt ämne för uppsatsen. Modersmålsenheten, en enhet som är verksam under Barn- och Utbildningsnämnden i kommunen, beslutade år 2020 om ett nytt arbetsmoment för modersmålslärare, att testa kunskapsnivån på de elever som ansöker om undervisning i modersmål. Detta beslut fångade mitt intresse. Enligt nya direktiv från Skolinspektionen (2020) skall elever som ansöker om modersmålsundervisning göra ett åldersanpassat kunskapstest i sitt modersmål. Bakgrunden till min studie är funderingar kring berättigande och nytta av skanning i och med att den kommunen som undersökningen genomförs beslutade att införa sådana. Undersökningens syfte är att få ett svar på frågan om scanning är en byggsten till integrering eller snarare ett redskap för diskriminering. Som metod för undersökning används en kvalitativ empirisk studie i form av ett frågeformulär som har besvarats personligen av modersmålslärare vid en arbetsplatsträff (APT). Resultat och analys görs med hjälp av tabeller och diagram som i slutändan visar hur lärarna läser och tolkar föräldrarnas reaktioner. Det finns en viss oro bland föräldrar att deras barn inte klarar kunskapstester vid scanningen. En del feltolkningar och bortfall av data försvårar tolkningen av resultatet. Det kan också konstateras att det hade varit bra att ställa frågor till de flerspråkiga familjer som väljer modersmålsundervisning och analysera deras åsikter. Förhoppningsvis kommer Skolinspektionens nyare direktiv leda till ett lyft för ämnet modersmål i den svenska skolan. Naturligtvis förutsatt att råd från tidigare forskning följs och att utökad föräldrakontakt bidrar till integration av föräldrar och barn med annat modersmål än svenska.