Superficial necrolytic dermatitis hos hund : kan leverpatologi förklara de uppkomna hudförändringarna?

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: Superficial necrolytic dermatitis (SND) är ett ovanligt tillstånd som främst drabbar äldre hundar. Tillståndet karakteriseras av hudförändringar på framför allt trampdynor, och hälta till följd av de smärtsamma förändringarna är vanligt förekommande. De histopatologiska förändringarna i huden innefattar parakeratos, vakuolisering av keratinocyter och en hyperplasi av epitelceller i de basala lagren av epidermis. Majoriteten av hundarna som diagnostiseras med SND har karakteristiska förändringar i levern och en samtidig diabetes mellitus. De histopatologiska förändringarna i levern utgörs av vakuoliserade hepatocyter, områden av parenkymal kollaps och en hepatocellulär regeneration. Inuti de vakuoliserade hepatocyterna återfinns lipidinlagringar. Dessa förändringar kan makroskopiskt misstas för levercirros. SND har även observeras hos hundar med glukagonom, en glukagonproducerande tumör i pankreas, samt hos hundar som under en lång tid medicinerats med antikonvulsiva läkemedel. Hos dessa fall har de ovan beskrivna karakteristiska leverförändringarna ej kunnat observeras. En markant hypoaminoacidemi är ett utmärkande drag hos hundar med SND, och nivåerna av aminosyror i plasma är signifikant lägre än hos hundar med akut eller kronisk hepatit, något som tyder på att uppkomsten av hypoaminoacidemi hos hundar med SND inte kan förklaras av en nedsatt levermetabolism. En hypoaminoacidemi skulle dock kunna förklara uppkomsten av de karakteristiska hudförändringarna som ses vid SND, då en minskning av aminosyror kan resultera i en direkt förbrukning av protein i epidermis, vilket leder till en epidermal nekros. Hos hundar med SND och ett samtidigt glukagonom kan en hyperglukagonemi vara orsaken till de sänkta nivåerna av aminosyror i plasma, då glukagon spelar en viktig roll vid nedbrytningen av aminosyror. Ökade nivåer av glukagon skulle även i sig kunna förklara uppkomsten av de karakteristiska hudförändringar som ses vid SND. Förhöjda nivåer av glukagon kan stimulera till syntes av arakidonsyra i keratinocyter, vilket resulterar i ökad frisättning av arakidonsyra och efterföljande inflammation och nekros i huden. De vakuolära förändringar som ses i levern vid SND tyder på en underliggande metabolisk eller hormonell dysfunktion, snarare än en primär leversjukdom. Förekomsten av hypoaminoacidemi och utvecklandet av samtidig diabetes mellitus tyder på att ökad sekretion av glukagon föreligger vid SND. Mycket forskning kvarstår gällande SND och dess uppkomst. Ytterligare studier kring bland annat koncentrationer av glukagon i plasma hos hundar drabbade av SND skulle behövas för att bringa klarhet i vad som orsakar hudförändringarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)