Studie- och yrkesvägledares uppdrag - vägledare eller vaktmästare? : En kvalitativ studie om hur studie- och yrkesvägledares uppdrag tolkas

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att tydliggöra hur studie- och yrkesvägledaren själv tolkar sitt uppdrag men även hur dennes chef, rektor eller enhetschef tolkar uppdraget. Dessutom ville vi se vilka för- och nackdelar som respondenterna upplevde beroende på hur studie- och yrkesvägledningen organiserades på respektive arbetsplats. De tre forskningsfrågor vi utgått ifrån är; Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag? Hur uppfattar och tolkar rektor eller enhetschef studie- och yrkesvägledarens uppdrag? och Vilka för- och nackdelar kan respondenterna se med respektive organisationsform? Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomfört fyra stycken intervjuer, de som medverkat i vår studie arbetar inom gymnasieskolan. Denna metod har gett oss en djupare förståelse för hur studie- och yrkesvägledarens uppdrag tolkas och förstås utifrån rådande styrdokument men även i relation till de förväntningar som ställs utav dennes chef. Resultatet som vi kom fram till var att studie- och yrkesvägledarna själva hade en samsyn kring hur deras uppdrag skulle se ut och vad det innefattar. Det framkom även att det inte fanns någon konkret arbetsbeskrivning för uppdraget. Däremot arbetade studie- och yrkesvägledarna utifrån någon slags planering vilken oftast var framtagen av dem själva och som tar avstamp i Skolverkets allmänna råd kring arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vidare visade vår studie på att rektor, till skillnad från den tidigare forskning som vi tagit del av, hade kunskap om uppdraget och ansåg att studie- och yrkesvägledaren fyllde en mycket viktig funktion på skolan med sin unika kompetens. Även enhetschefen från den samlade vägledningsorganisationen visade på kunskap och förståelse kring uppdraget.