Socioekonomisk segregation i Gävles stadsplanering i jämförelse med nationella mål och strategier

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur socioekonomisk segregation behandlas och kommuniceras inom olika instanser. Studien undersöker om kommuner och nationella organ arbetar utifrån samma mål och strategier rörande socioekonomisk segregation. Studien har en lokal avgränsning till det nyexploaterade området Gävle strand i Gävle. Segregationen mellan olika socioekonomiska samhällsgrupper har ökat under de senaste årtiondena. Höga bostadspriser och uppsatta hyreskrav gör det svårt för samhällsklasser med lägre inkomst att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta leder till att socioekonomiskt starka grupper har större möjlighet att följa utvecklingen på bostadsmarknaden. Studien har genomfört en kvalitativ innehållsanalys samt en kvalitativt jämförande analys, där en jämförelse har gjorts mellan den kommunala stadsplaneringen och nationellt uppsatta mål och strategier som berör ämnet socioekonomisk segregation. Ämnet tystnad i text har också behandlats. Studiens resultat visar att det finns tydliga likheter och skillnader i hur ämnet socioekonomisk segregation behandlas i de olika dokumenten. För att säkra mångfalden i bostadsområden anses i majoriteten av dokumenten att blandade upplåtelseformer är viktigt. Samtidigt beskrivs det i dokumenten om problematiken med att nyproduktion är för dyrt och leder till homogenitet. En stor skillnad i denna studies resultat är hur i de nationella dokumenten lyfts fram vikten av att ställa mer krav i den kommunala planeringen. Samtidigt som det i de kommunala dokumenten redogörs att kommunen inte vill begränsa byggherrarnas byggkoncept. Det finns även skillnader internt hur kommunala och lokala plandokument behandlar socioekonomisk segregation. Studien har skapat en ökad förståelse för hur arbetet kring socioekonomisk segregation behandlas och genomförs genom att påvisa vilka skillnader och likheter som finns mellan olika styr- och plandokument. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå dessa likheter och skillnader i syfte att kunna säkerställa att arbetet på kommunal och nationell nivå i större utsträckning behandlar socioekonomisk segregation likvärdigt i framtiden.