Attitydskillnader kring budgetering

Sammanfattning: Lantbruksbranschen är präglad av en instabil lönsamhet som varierar stort mellan olika år. Som ett instrument för att planera sitt resultat brukar resultatbudget anges, men resultatbudgetar är också föremål för negativ kritik. Olika företagares inställning till ekonomiska styrinstrument anges, av litteraturen, bero på vad man har för utbildning, kunskap, erfarenhet, hur gammal man är samt företagets struktur och utvecklingsstadium. Studier kring affärsplanering antyder att man i början är mer positivt inställd till planeringen än vad man är senare. Samma förhållande skulle kunna gälla även för resultatbudgetering. Studiens syfte är därför att jämföra hur inställningen till budgetering skiljer sig mellan studenter, nyetablerade lantbruksföretagare och erfarna lantbruksföretagare. Studien ska därmed kunna ge en antydan om hur inställningen påverkas av utbildning, erfarenhet och institutionella faktorer. Fem individer från respektive grupp intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Till hjälp för att mäta deras attityd/inställning användes en Likert-skala med 16 påståenden. Intervjuerna skedde via telefon. Resultaten indikerar att inställningen till budgetering skiljer sig mellan grupperna. Studenterna tycks vara mest positiva, följt av de nyetablerade företagarna, medan de erfarna företagarna var övervägande negativa. Skillnaderna tycks bero på erfarenhet och intresse. Utbildningsinstitutioner tycks spela en roll, medan rådgivning och bank inte verkar göra det. Vidare forskning behövs för att kvantifiera förhållandena och fallstudier på individnivå skulle kunna visa hur mycket inställningen förändras över tid.