”Kvinnorna IT-förlorare”? : En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhället Sverige

Sammanfattning: Utgångspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhället Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att därefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förståelse av teknik och kön i informationssamhället Sverige. Till min hjälp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag använt mig av den kritiska diskursanalysen som är särskilt användbar inom just feministisk forskning då den kopplar språket till frågor om makt och sociala processer. Analysen är upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebär att texten analyseras utifrån tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för uppsatsen är socialkonstruktivismens tankar om att språket formar vår verklighet och en feministisk övertygelse om att kön är socialt konstruerat. Informationssamhället Sverige utgör i uppsatsen den samhälleliga kontext varigenom diskurser om teknik och kön konstrueras och reproduceras. De svenska IT-politiska diskurser om teknik och kön som uppmärksammats visar att en teknikdeterministisk och könsneutral förståelse av informationsteknik diskursivt utesluter kvinnors tekniska erfarenheter och kompetenser i informationssamhället Sverige, vilket leder till ett fokus på kvinnors utanförskap. Analysen av den diskursiva praktiken har visat att när två samhällsinstitutioner med anspråk på att vara objektiva sanningsförmedlare, medierna och vetenskapen, samarbetar finns det skäl att tro att deras verklighetskonstruktioner normerar kvinnors och mäns relationer till teknik. Mediernas diskurser om teknik och kön har i textanalysen visat sig ge uttryck för en förståelse av teknik och kön som är både statisk och dualistisk. Detta beror på att det är den manligt präglade och ”könsneutrala” definitionen av teknik som styr hur vi uppfattar teknik och informationsteknik. Den manliga dominansen bland utbildningar och yrken som enligt denna definition klassificeras som informationstekniska knyts till redan dominerande föreställningar om män som tekniskt kunniga och intresserade. Kvinnors frånvaro från dessa utbildningar och yrken reproducerar föreställningar om kvinnor som tekniskt okunniga och ointresserade. Mediernas diskurser återspeglar alltså i hög grad den officiella bilden av teknik och kön och bidrar därmed till att vidmakthålla normativa föreställningar om teknik och kön i det svenska informationssamhället. Talet om kvinnors utanförskap i informationssamhället Sverige blir således en självuppfyllande profetia.