Mjölkar risken ur krediten? : en studie av bankens syn på risk vid kreditgivning till mjölkproduktion

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Economics

Sammanfattning: Flera länder i världen driver en expansiv retorik i sin jordbrukspolitik där ökad produktion ligger till grund för ökad export. Detta ökar konkurrensen på världsmarknaden vilket har haft en negativ påverkan på marknadspriser. Denna prisutvecklingen har lett vidare till en negativ påverkan på lönsamheten inom svenskt lantbruk som upplever låg lönsamhet. Svenska mjölkproducenter är vana med ett fluktuerande mjölkpris som är starkt influerat av världsmarknadspriset. Ska svenska bönder verka på en marknad kraftigt influerad av världsmarknadspriser är dock sänkta produktionskostnader och ökad produktivitet en förutsättning. Historiskt har lantbruket genomgått enorma strukturförändringar, där storleksrationalisering ständigt präglat utvecklingen och även ökat produktiviteten. Sett till de fluktuerande priserna och svårförutsägbara makrohändelser som påverkar mjölkföretagarnas lönsamhet är det påtagligt att en investering inom svensk mjölkproduktion är förenat med stort risktagande. Mjölkproducenter som vill investera för att möta en hårdare konkurrens är ofta beroende av externt kapital. Den riskfyllda investering samt låga lönsamheten inom mjölkproduktion innebär att mjölkproducenter upplever det som svårt att få externt kapital. Den vanligaste typen av extern finansiering till företag kommer från banker. När företagare söker banklån är det viktigt att de förstår logiken för kreditgivarens beslutsprocess. Detta för att öka möjligheten till beviljad kreditansökan samt för att förstå vilka faktorer som ökar chanser att få god kreditvärdighet. Den här uppsatsens syfte är att analysera hur storleksrationaliseringstrenden över tid förändrat kreditgivningsprocessen till mjölkföretag och vilka faktorer som har störst betydelse vid kreditbeslutet. Inom studien har fem intervjuer genomförts med bankanställda med segmentsansvar för jord och skogsbruksföretag på fem svenska storbanker. Dessa intervjuer ger en inblick i hur banker hanterar mjölkproducenter som kreditkunder. Studien avgränsas till att endast undersöka kreditgivning till mjölkföretag som vill investera i syfte att storleksrationalisera sin produktion. Studien är av kvalitativ forskningskaraktär och ett abduktivt tillvägagångssätt har använts. Detta för att studien syftar till att förstå ett fenomen. Det teoretiska ramverket innefattar både litteraturgenomgång och teorier. Det perspektiv som använts i studien är ett agentteoretiskt perspektiv med fokus på asymmetrisk information för att beskriva problematiken mellan långivare och låntagare. För att ge detta begreppet ytterligare en dimension kompletteras det med prospektteorin som förklarar hur vi människor hanterar och bedömer risker. Slutsatsen av studien är att mjölkproduktion anses som en kapitalkrävande bransch, samtidigt som kassaflöden och lönsamheten ofta är svag, vilket innebär en utmaning för finansiering till branschen. I framtiden kommer det därför att ställas höga krav på morgondagens företagare vad gäller förmåga att attrahera kapital, hantera risk och effektivisera driften. Som kreditgivare är det svårt att kontrollera om en lantbrukare har de ledarskapsegenskaper som krävs för att driva en större verksamhet. Därför är det en fördel om lantbrukaren kan uppvisa goda meriter från tidigare egna verksamheter. Detta leder till att de som redan klarat av en storleksrationalisering har en fördel vid kontakt med banken, vilket i sig driver på storleksrationalisering inom svensk mjölkproduktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)