Kommunikation i matematikundervisningen

Sammanfattning: Sammanfattning Jag har i min studie undersökt hur pedagogerna anser att de jobbar mot de kommunikativa mål som finns i läroplanen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur pedagoger upplever arbetet med kommunikation om matematik i undervisningen. Detta har jag gjort genom att besvara två forskningsfrågor; Vilken allmän syn har pedagogerna gällande vad kommunikation om matematik är? och Hur menar pedagogerna att de jobbar med att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik och vilka hinder menar de finns? I studien intervjuades fyra lärare och två speciallärare som alla undervisar i matematik på mellanstadiet vid en och samma skola. Alla pedagoger menar att det är viktigt att kommunicera om matematik för att eleverna ska kunna beskriva sin lösningsgång vid problemlösning. Några av pedagogerna menar att kommunikation endast sker muntligt medan de andra pedagogerna betonar att kommunikation även kan ske i skrift och i bild. De vanligaste arbetssätten för att stärka elevernas förmåga att kommunicera om matematik är genomgångar följt av att eleverna får räkna på egen hand i sina matematikböcker. Pedagogerna framhåller att de då stärker elevernas förmåga att kommunicera om matematik genom att förklara hur begreppen ska användas samt hur eleverna ska lösa olika uppgifter i matematikboken. Flera av pedagogerna belyser problemet med att vissa elever har språkstörning och därmed har svårare att kommunicera om matematik. Samtliga pedagoger anser att de inte hinner tillägna varje elev tillräcklig med tid för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga i matematik. Detta medför, enligt pedagogerna själva, att de är osäkra på vad eleven kan och vad eleven behöver utveckla i sin förmåga att kommunicera om matematik. En annan pedagog menar att en del elever har svårt att förstå varför man behöver förklara sina tankegångar när man ändå vet svaret och menar vidare att det är hinder för både den muntliga och skriftliga kommunikationen. Gemensamt för pedagogernas utsagor är att tiden inte räcker till för att planera utan att de många gånger tvingas gå till lektionen oförberedda. Gemensamt är också att ingen av de medverkande pedagogerna verkar se det som ett problem att de inte förstår vad det innebär att kommunicera om matematik. Forskning har visat att lärares brist på tid att planera och didaktiska ämneskunskaper kan förklara varför svenska elevers matematikkunskaper inte nått en tillfredställande nivå de senaste åren.