Riskfaktorer för skador hos elitorienterare

Sammanfattning: Tidigare studier på elitorienterare har framför allt fokuserat på skadeförekomst och skadeområde. Studier på riskfaktorer och psykologiska faktorer i samband med skadeförekomst är bristfälligt studerat. Därför var syftet med denna studie att undersöka om det finns samband mellan demografiska, psykologiska eller fysiska faktorer och allvarlighetsgraden av skador hos elitorienterare. Denna studie använde redan insamlade data från en tidigare genomförd RCT-studie. I studien deltog 62 personer varav 32 män och 30 kvinnor. Datan som analyserades var bestod av demografiskdata, frågeformulär om upplevd stress och fysiska tester. Frågeformulären som användes var Hassles and Uplifts Scale och Perceived Stress Scale. De fysiska testerna var tåhävningstest och hopptest i kvadrat. För att bedöma allvarlighetsgraden av skador fick deltagarna fylla i Oslo Sport Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire under varannan vecka i 14 veckor. I analysen användes linjära regressionsanalyser, men residualerna bedömdes inte var normalfördelade och därför genomfördes även icke-parametriska tester som sedan jämfördes med de linjära regressionsanalyserna. I den multipla linjära regressionsanalysen noterades ett samband mellan allvarlighetsgraden av skador och för två variabler, men som inte kunde bekräftades av de icke-parametriska testerna vid jämförelsen. Denna studie kunde därför inte konstatera någon riskfaktor för skador hos elitorienterare. Detta överensstämmer inte med tidigare studier på liknande idrotter, som har konstaterat att en tidigare skada och stress är riskfaktorer för skador. Studier med större antal deltagare och längre uppföljningsperiod behövs för att kunna identifiera riskfaktorer för skador hos elitorienterare innan några slutsatser kan dras.