Grannspråksundervisning i svenskämnet i grund- och gymnasieskolan : En litteraturstudie med nordiskt språkligt fokus

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan Dalarna/Pedagogiskt arbete

Sammanfattning: Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka och kartlägga forskningsfältet om grannspråksundervisning inom svenskämnet kopplat till kursplanerna. Forskningsfrågorna handlade om vilket innehåll grannspråksundervisningen ska ha, vilka arbetssätt som är lämpliga samt vad som gynnar respektive hämmar grannspråksundervisningen. I bakgrunden presenterades Deklarationen om nordisk språkpolitik, skrivningarna om grannspråksundervisning i grund- och gymnasieskolans kursplaner i svenska samt en undersökning om grannspråksförståelse bland ungdomar. Mot denna bakgrund diskuterades fynden från litteraturmaterialet. Där framkom att det finns motsättningar mellan innehållet i kursplaner, nordiska språkdeklarationen samt klassrumspraktiken. Nordiska språkdeklarationen och klassrumspraktiken hade ett större fokus på hörförståelse än vad kursplanerna föreskriver. På frågan om vad undervisningen innehåller så framkom läsning och läsförståelse samt hörförståelse. Kunskaper om realia, grammatik och språkpolitik förekom inte i materialet. Gällande passande metoder i undervisningen handlar åtta av sex publikationer i materialet om projekten Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) och Nordiska språkpiloter (NSP). Därför blir passande metoder inriktade på dessa projekt och där är digitala medier i fokus. Gynnsamma faktorer för grannspråksundervisningen är: djupa ämneskunskaper hos lärarna, sociala kontakter mellan elever från olika grannländer, passande undervisningsmaterial, nordiskt perspektiv i lärarutbildningarna, integrering av grannspråksundervisning i övriga moment i kursplanerna samt ett multimodalt arbetssätt. Hämmande faktorer för grannspråksundervisning är: tidsbrist, kunskapsbrist, lite utrymme för de nordiska språken i styrdokumenten samt för hög svårighetsgrad i materialet. Av studiens åtta publikationer hade två en svensk kontext, två en norsk kontext och fyra en dansk kontext. Detta tillsammans med den höga representationen av empiri grundad på projekt gör att det finns en forskningslucka att fylla. I nästa examensarbete kommer jag således att bidra till att fylla den forskningsluckan genom att anta ett svenskt elevperspektiv på grannspråksundervisningen där jag undersöker vilken undervisning eleverna anser sig behöva för att kunna kommunicera med medborgare i de nordiska grannländerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)