Gårdsansvariga i Storhaga 1722-1771

Sammanfattning: I denna uppsats har jag velat kartlägga gårdsansvarets mönster i byn Storhaga i Ljusdals socken, Hälsingland under åren 1722 – 1771 med frågeställningarna: hur länge var en bonde gårdsansvarig? Hur skedde ansvarsväxlingen – till vem och vid vilket tillfälle - det vill säga då den gårdsansvarige dog, lämnade över till arvtagare eller sålde till utomstående, eller av någon annan orsak? Att säga hur länge en bonde i Storhaga under 1700-talet var gårdsansvarig var ganska enkelt. I sex av de sjutton undersökta gårdarna, nästan en tredjedel, var bönderna gårdsansvariga väldigt länge för där hann det bara ske en enda ansvarsväxling på de femtio aktuella åren. Den som har rekordet är Jon Larsson i Storhaga 14 som hade gårdsansvaret i hela 37 år, och kanske mer eftersom han står som bonde i det inledande året 1722. Jag vet inte hur länge han varit ansvarig dessförinnan. Medelvärdet för hur många år en bonde var gårdsansvarig blev 14, 3 år Antalet ansvarsväxlingar var i Storhaga 43 stycken under perioden. Det finns 20, i mantalslängden antecknade relationer mellan den nye gårdsansvarige och den förre genom de anteckningar som står i mantalslängderna. När det gäller vem som tog över kan jag se att det i de flesta fall var en son, vilket överensstämmer med annan forskning. Det vanligaste tycks vara att övertagandet sker medan fadern eller modern fortfarande lever och i många fall bor föräldern/föräldrarna kvar på gården som "inhyses". Det är en bra grund att stå på för vidare studier om Hälsinglands sociala förhållanden. Mitt samlade intryck av undersökningen är att Storhagas bönder varit ganska stabila och att gårdarna hållits inom familjen. De båda sista gårdarna Storhaga 15 och 16 däremot verkar ha haft en mer turbulent historia som det skulle vara roligt att titta närmare på.