Affektreglerande förmåga hos mammor till prematura riskbarn

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Stockholms universitet/Psykologiska institutionen; Stockholms universitet/Psykologiska institutionen

Sammanfattning:

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn. Samband avseende barnets självreglerande och mammans affektreglerande förmåga har delvis påvisats men kräver vidare studier för att kunna bekräftas. Slutsatsen är att förstföderskans föräldrablivande vid en prematuritet försvåras av barnets medicinska komplikationer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)