Goda levnadsvillkor enligt LSS : Individers möjligheter och social rättvisa

Sammanfattning: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994. LSS har till syfte att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället, med målet att individer med funktionshinder får möjligheten att leva som andra. Insatserna i LSS ska tillförsäkra goda levnadsvillkor, men vad detta innebär framgår inte tydligt av lagen. Uppfattningen om och innebörden av goda levnadsvillkor varierar troligen mellan människor. För individer med behov av insatser enligt LSS blir det viktigare att tydliggöra vad goda levnadsvillkor innebär då denne är beroende av myndigheter för att kunna leva ett självständigt liv. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kritiskt granska LSS perspektiv på goda levnadsvillkor. Detta sker genom en rättsanalytisk metod för att undersöka vad som avses med goda levnadsvillkor enligt LSS. Lagens perspektiv på goda levnadsvillkor prövas därefter mot ett MR-perspektiv, Capabilities Approach, i syfte att granska om lagens perspektiv är rimligt utifrån individens frihet och valmöjlighet till centrala förmågor. Slutsatserna i uppsatsen är att lagens perspektiv på goda levnadsvillkor i grunden är väl förenlig med MR-perspektivet så väl som med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utifrån deras gemensamma intentioner och grundläggande principer. Insatserna i LSS kan förstås som det samhälleliga ansvaret att tillhandahålla medel för främjandet av individers förmågor. Där insatserna i LSS i det väsentliga kan kopplas till samtliga centrala förmågor för ett människovärdigt liv förenligt med social rättvisa. Det finns dock betydande brister i lagens perspektiv på goda levnadsvillkor, i ljuset av dess implementering och omfattning av domstolens prövning, för individers reella möjlighet till varande och görande som de har anledning att värdesätta.