BIM-MOGNADENS INVERKAN PÅ HINDER OCH DRIVKRAFTER I BYGGPROJEKT

Sammanfattning: BIM är ett arbetssätt som bygger på användandet av en virtuell 3D-modell som lagrar all information om objektet. Arbetssättet har växt fram för att underlätta informationshanteringen i byggbranschen och har ansetts vara verktyget för att effektivisera processerna och med det öka produktiviteten. Drivkrafterna för BIM är många men ett hinder som ofta påpekas stå i vägen för implementeringen av BIM är kompetensbrist. I och med de olika kunskapsnivåerna har begreppet BIM-mognad växt fram där olika modeller finns för att fastställa BIM-mognad hos företag och organisationer. Hindret som gör BIM-implementeringen svår är att företag arbetar utifrån olika arbetssätt vilket gör att BIM-mognad varierar både inom och mellan företagen. Nyttan av BIM erhålls inte till den grad som önskas och aktörer med hög BIM-mognad påpekar att andra aktörer brister i sitt användande. Syftet med studien är att undersöka vad begreppet hög BIM-mognad innebär och hur hög BIM-mognad påverkar aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter med BIM. Genom att erhålla praktiska kunskaper kan studien förmedla vilka hinder som kan överbryggas med hjälp av hög BIM-mognad och belysa vilka drivkrafter som är viktiga. Studien är uppdelad i två delar där första delen undersöker begreppet hög BIM-mognad för att se hur begreppet beskrivs och används i branschen. Denna delen besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om mognadsnivåer inom BIM-implementering och djupgående semistrukturerade intervjuer med tre svenska BIM-experter. Andra delen studerar hur aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter påverkas av hög BIM-mognad. Detta besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om hinder och drivkrafter förknippade med BIM och från ett fallstudieprojekt med hög BIM-mognad. Från djupgående semistrukturerade intervjuer med åtta aktörer i olika roller i samma projekt erhölls praktiska erfarenheter om hur hinder hade överbryggats och hur nyttor skapats i projektet genom olika drivande krafter. Utifrån teorin och empirins resultat gavs ingen entydig bild av vad hög (eller låg) BIM-mognad innebär och experterna som intervjuats ställer sig kritiska till mognadsmodellen som mätmetod. Den studerade mognadstrappan togs inte fram för att mäta BIM-mognad utan skulle vara ett implementeringsverktyg men förefaller har fått en ny tillämpning med åren. Bilden som växer fram är att BIM-mognad är ett fragmenterat och tidsberoende begrepp utan någon entydighet kring vad som kan betraktas som låg eller hög mognadsgrad. När teorin jämförs med empirin väcks frågan kring vad BIM-mognad har för innebörd och betydelse för olika samverkande projektörer men även för byggbranschen och BIM-utvecklingen i stort. Experterna relaterar bedömningen av BIM-mognad till vad som krävs för att flera nyttor som följer av BIM-användning ska erhållas. Utifrån detta perspektiv anser de att BIM-mognad motsvarar nivå 2 utifrån mognadsmodellen. Experterna anser dock att branschen generellt ligger på en låg nivå vad gäller BIM-mognad. Studiens resultat öppnar upp för en fortsatt forskning inom BIM-mognad. I fallstudieprojektet upplevdes hindren som låga där det funnits specifika drivkrafter som möjliggjort implementeringen. Slutsatsen drogs även att projektet erhållit stora nyttor utifrån arbetssättet med BIM. De drivkrafter som har haft störst betydelse för implementeringen av BIM var den tydliga kravställningen från beställaren, den gemensamma plattformen och engagemanget från projektorganisationen. Nyttor projektet upplevde var bättre kommunikations- och samarbetsklimat, bra informationsflöden, ekonomi- och tidsbesparingar, visualisering, kollisionskontroller, kunskapsberikning och processeffektivitet. Hindren som fallstudieprojektet upplevde var negativa attityder, kompetensbrist, juridiska förändringar och problem med programvarorna i form av otillräckliga BIM-bibliotek och att programvarorna inte lever upp till sin marknadsföring. Både de negativa attityderna och kompetensbristen kunde överbryggas under projektet gång medan de juridiska förändringarna inte ansågs utgöra ett hinder för arbetssättet utan upplevdes mer som ett problem.