Uppfödning av svenska humlor till pollinering : Med perspektiv från aktörer: humleuppfödare, jordbrukare, offentlig sektor och akademi
Sammanfattning: I dagsläget importeras omkring 4600 humlebon årligen från Europa till Sverige för att öka produktionen av grönsaker och då framförallt tomater. Sverige har i dagsläget ingen egen produktion av humlor men bolaget Svenska Humlor AB ämnar att starta en försäljning under 2021. Att humlorna är svenskuppfödda och närda på svensk pollen är en ny produkt på marknaden som kan medföra nya intressen och intressekonflikter från olika aktörsperspektiv. Syftet med denna studie är att skapa en ögonblicksbild av åsikter som finns kring att starta en inhemsk försäljning av humlor av arten Bombus terrestris. Vidare är ett mål är att utreda hur en framtida svensk humleproduktion kan utformas och hur det kan relatera till hållbar utveckling. Studien kopplar till FN:s Agenda 2030 och målet att bevara biodiversitet och ekosystem. Humlor påverkas av klimatförändringar och flyttar därför till nya områden. Vidare hotas vissa humlearter av antropogen påverkan av landskapen. Humlornas pollinering möjliggör större skördar, som i sin tur bidrar till en ökad matproduktion som också är en målsättning i Agenda 2030. Humlesamhällen föds därför upp och placeras i jordbrukarnas odlingar. Studien berör både för- och nackdelar med en potentiell svensk produktion av humlor. Intervjuer genomfördes med fyra för ämnet viktiga aktörer; humleuppfödare, jordbrukare, myndighet och akademi. De har ombetts diskutera de största styrkorna, svagheterna, möjligheterna och hoten med att införa svenska humlor som en ny produkt. Dessa åsikter presenteras i SWOT-diagram. SWOT är en metod för att analysera en organisation eller verksamhet där argument delas in efter styrkor (S), svagheter (W) möjligheter (O) och hot (T). Intervjuerna och SWOT-analysen struktureras med fyra huvudteman: ekonomi, teknik, ekologi och övrigt. En litteraturstudie utfördes för att få fördjupade kunskaper i ämnet inför intervjuerna. Litteraturen användes också för att styrka vissa fakta som påståtts av intervjupersonerna. I studien analyseras och diskuteras de huvudämnen som lyftes av de olika aktörerna, för att skapa en bild av vad en framtida svensk humleproduktion kan innebära. Det framkommer bland annat att det kan vara fördelaktigt att producera svenska humlor jämfört med att importera, då det minskar risken att föra in sjukdomar som kan drabba de vilda pollinerarna. De importerade humlorna från Europa är av en annan underart än de svenska vilda humlorna, varför svenskuppfödda humlor även har mindre påverkan på den vilda genetiken. Vidare lyfts att även fler insekter kan vara relevanta för kommersiell pollinering. Andra diskussionspunkter är bland annat hur ny lagstiftning kan påverka svensk humleuppfödning, möjligheter till lönsamhet, svensk självförsörjningsgrad, inavel i uppfödningen, jämförelser med norsk humleuppfödning, återanvändning av material samt samhällsopinion kring att ha humlor som ett produktionsdjur. Studien avser att samla åsikter kring temat i en uppstartsfas av svensk humleuppfödning, för att kunna användas som diskussionsunderlag och ligga till grund för framtida studier.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)