Beslutsfattande vid urval av personal : Rangordning av slutkandidater

Sammanfattning: För att företag ska fungera effektivt krävs rätt personal. Ofta används flera metoder för att samla in information om de arbetssökande. Den insamlade informationen måste sedan sammanvägas för att bli underlag för utvärdering. Syftet med denna studie var att undersöka vad som bidrar till hur rekryterare rangordnar slutkandidater. En enkät utvecklades med olika prediktorer för att undersöka vilka som visar samband med mekanisk- respektive klinisk rangordning. Enkäten skickades ut till personer (N = 92) som arbetade med rekrytering på olika företag. Resultatet fann en signifikant prediktor för mekanisk rangordning, vilken var Attityd standardiserade metoder. Rekryterare som rangordnade på detta sätt använde en fastställd norm samt rangordnade sina urvalsmetoder. För klinisk rangordning var den starkaste prediktorn Kunskap om magkänsla vilken indikerar att de som använde detta rangordningssätt saknade kunskap om magkänslans negativa effekter. Näst starkaste prediktorn var Förändringsbehov, det indikerar att undersökningsdeltagarna som använde klinisk rangordning ville ändra på hur de rangordnade slutkandidater.