Relationen mellan det sakrala och profana : en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att vara både diakon och socionom i Svenska kyrkan

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället.