Karakterisering av dagvatten på område med återvinningscentral : - en jämförande studie

Sammanfattning: Sammanfattning I linje med Europeiska unionens förordande av avfallshierarkin, där återvinning skall främjas före deponering, har återvinningscentraler blivit allt mer vanligt förekommande i Sverige. Återvinningscentraler kan samla in grovt avfall, farligt avfall och vätskor, samt i varierande omfattning mellanlagra, komprimera, sortera och ibland behandla avfallet. Återvinningscentralerna är ofta trafikerade av såväl personbilar, som av tyngre trafik. Forskning visar att markanvändning är en utav de parametrar som främst påverkar hur dagvattnets sammansättning av partiklar och föroreningar blir. En annan parameter som också påverkar föroreningssammansättningen i dagvattnet är tid. Föroreningskoncentrationerna ökar om det varit nederbördsfritt en lång tid. Klimataspekten har också en påverkan på dagvattnets kvalitet. Syftet med den här studien är att undersöka och karakterisera återvinningscentraler som utsläppskällor av 7 metaller och olja till dagvattnet, då återvinningscentralers påverkan på dagvattnet idag inte är känd. Med hjälp av i) dagvattenmodellen StormTac, ii) en litteraturstudie, iii) insamlade data från Stockholm Vatten och Avfall, har tre olika schablonvärden för de 8 föroreningarna beräknats och jämförts med avseende på dataunderlag, osäkerhet, och statistisk signifikans gentemot observerade värden. Schablonkoncentrationerna klassades också i enlighet med Stockholm Vattens klassningssystem. Karakteriseringen resulterade i markberoende s.k. schablonkoncentrationer för Cu, Zn, Pb, Ni, Cr, Cd, Hg och oljeindex. Schablonkoncentrationerna baserade på insamlade data från Stockholm Vatten och Avfall hade störst underlag och kunde valideras förutom för Ni och oljeindex. De värden som hämtats från litteraturstudien gick endast att validera för två ämnen. StormTacs schablonvärden validerades för 5 av föroreningarna. Koncentrationerna för dessa föroreningar klassas som måttliga, och föroreningarna i dagvattnet är jämförbara med en väg med årlig dygnsmedeltrafik på 15 000 fordon. Kvicksilver hade för många mätningar under detektionsgränsen för att analyseras statistiskt. Konfidensintervall och osäkerhetsanalys visar på att föroreningskoncentrationen följer en positivt skev fördelning. Resultaten antyder dessutom att vissa årstidsvariationer i koncentrationen kan ske i dagvattnet. Dessa variationer är följer det mönster som tidigare forskning visat med högst koncentrationer under vinter och vår. Årstidsvariationerna är statistiskt signifikanta för Ni, Cd och oljeindex. Användandet av stickprov och StormTac-modellen medför dock att resultatet är osäkert. Nyckelord: avfall, avrinning, dagvattenföroreningar, metaller, schablonkoncentration, StormTac, årstidsvariationer