Samtal som metod - En studie om samtalsgrupper som utvecklingsmetod i en svensk skolkontext

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: I föreliggande psykologexamensuppsats kombinerades kvalitativa och kvantitativa metoder i syfte att explorativt undersöka innehållet i pedagogers samtalsgrupper samt för att utforska samtalsledarens roll. Studien utformades i samråd med utbildningsförvaltningen i den studerade kommunen. Åtta samtalsgrupper deltog i en observationsundersökning. Ett strukturerat observationsschema, IPA, användes för att registrera och analysera samtalsledarens beteende under mötena. Nio huvudteman identifierades med tematisk analys: 1) Formalia, 2) Beskrivning, reflektion, feedback kring metod och teori, 3) Elevfokus, 4) Påverkan på lärarens arbetssituation, 5) Förutsättningar, 6) Hinder, 7) Ämnen utanför BFL, 8) Reflektion kring projektet, och slutligen 9) Övrigt. Initial analys av observationerna användes för att ta fram en enkät som skickades elektroniskt till 2120 pedagoger i den aktuella kommunen. Enkätfrågorna undersökte vilka ämnen samtalsgruppernas möten behandlar samt vilka uppgifter som anses tillhöra samtalsledarrollen. I resultatet, från både enkät och observation, framkom det att mötena innehåller de samtalsämnen som de är avsedda för. Beskrivning, reflektion och feedback kring teori och metoder som ska eller har testats ansågs av både samtalsledare och pedagoger utgöra en stor del av mötena. Därtill framkom det att samtalsledaren har ett flertal uppgifter förenade med sin roll vilken verkar både uppgifts- och socioemotionellt inriktat. Pedagogerna ansåg att samtalsledarens viktigaste uppgift var att uppmärksamma alla i gruppen och att hålla dagordningen. Resultatet diskuteras utifrån rådande teorier rörande implementeringsarbete och samtalsledares roll varvid hinder och möjligheter i arbetet identifieras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)