I barn och ungas ögonhöjd : En checklista från barn till plan för detaljplanering

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS; Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS

Sammanfattning: Det demokratiska samhället med värderingar om allas lika rätt till inflytande har med Förenta Nationernas barnkonvention lyft frågan om barns rätt att påverka den fysiska planeringen (UNICEF, 2009). Plan- och bygglagen (PBL) gör ingen skillnad på barn eller vuxna vilket innebär att de ska ses som jämlika medborgare inom samhällsbyggnadsprocesser (SFS, 2010:900). Detta utgör den lagbestämda grunden till varför barn, precis som vuxna, ska ha samma rätt att påverka beslut som rör deras närmiljö. En barnchecklista kan tydliggöra att ett barnperspektiv tillämpas inom planeringsprocesser och frågorna utgår vanligen från vuxnas tolkningar av vad som bör innefattas (Boverket, 2000). Denna studie har uppmärksammat den brist på medverkan av barn och unga som ofta finns i planeringssammanhang och det finns därigenom utrymme för förbättringar. Studien har därför valt att fokusera på att få barnens röster hörda genom att undersöka vilka faktorer i miljön som är viktiga för dem. Detta har legat som grund till att utarbeta en ny checklista där deras värderingar varit grundläggande för frågornas utformande. För att uppnå detta anordnades workshops och enkätundersökningar med grupper av barn från lågstadiet upp till gymnasiet. Eftersom åldersspannen varierade mellan 9-18 år anpassades metoderna efter deras kognitiva förmåga. Resultatet från studien visade att barnen ansåg att det fanns flera faktorer i miljön som påverkar deras subjektiva upplevelse. Detta innefattade bland annat hur byggnader med dess utbredning och placering påverkar dem men även hur viktigt det är med bra gång- och cykelvägar för att främja för deras rörelsefrihet. Det betonades även hur bevarandevärden där exempelvis en enkel kulle för pulkaåkning eller en skogsdunge att busa i var viktigt att inte planera bort. Det slutgiltiga resultatet blev checklistan: Från barn till plan. Den är tänkt att fungera som ett arbetsverktyg med öppna frågor, vilket ger planeraren utrymme att belysa barnperspektivets tillämpning inom detaljplanering. Resultatet visade även på stor kunskap, intresse och medvetenhet hos barn och unga gällande den byggda miljön. De bör därför ses som självständiga kompetenta individer inom samhällsplanering med röster värda att höras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)