Språkdidaktiska metoder i programmeringsundervisning : En undersökning av möjligheten att anpassa språkdidaktik till programmeringsundervisningen i den svenska gymnasieskolan
Sammanfattning: Från 2018 ska programmering vara tillgängligt för alla elever i gymnasiet. Detta kommer att ställa högre krav på fungerande undervisningsmetodik som är anpassad för elever med olika teknisk bakgrund och erfarenheter. Programmering är ett formellt (konstgjort) språk till skillnad från till exempel svenska och engelska som är naturliga språk. Forskning visar att när vi tolkar programkod så aktiveras vårt naturliga språkcentrum i större grad i jämförelse med mer logiska och matematiska delar av hjärnan.Denna rapport undersöker sambandet mellan formella och naturliga språk för att se om det är möjligt att anpassa språkdidaktiska undervisningsmetoder till programmeringsundervisningen. För att få en uppfattning om hur programmeringsundervisningen ser ut idag genomfördes lärarintervjuer som analyserades ur ett kvalitativt perspektiv. Med dessa intervjuer fick vi en förståelse för förutsättningarna i undervisningen och vilka svårigheter som finns i dagens programmeringsklassrum. I arbetet begränsar vi oss till undervisning i Programmering 1 i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att elevernas största svårighet är att programmera flytande utan att syntaxen blir en allt för stor del av undervisningen. Dessutom visar intervjuerna att lärare i programmering har lite forskningsbaserade undervisningsmetoder att använda för att bemöta dessa svårigheter.Vi kommer fram till att endast en delmängd av det centrala innehållet går att behandla med språkdidaktiska undervisningsmetoder. För att eleverna bättre ska förstå programspråkets syntax så bör eleverna utsättas för många kodexempel. Genom dessa kodexempel ska eleverna ges förutsättningar att bearbeta programspråket för att de ska kunna extrahera de aktuella syntaktiska reglerna. En del av bearbetningen består i att eleverna får möjlighet att lära sig ett antal kodstycken utantill. På så sätt kan man minska på andelen syntaxfel som eleverna gör. En annan svårighet i programmeringen är den begreppsförvirring som kan uppstå i en konflikt mellan svenska och engelska, då många begrepp och termer inom programmering är på just engelska. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att reflektera över den språkliga betydelsen av kodord och kommandon i ett programspråk. Genom läsning av många goda exempel kan eleverna även bilda sig en uppfattning om vad som är god praxis för struktur, läsbarhet och kommentering av programkod. Med dessa förslag för undervisning vill vi inspirera till nya sätt att tänka kring programmeringsundervisning, men lämnar rum för praktik och vidare forskning åt intresserade inom utbildningssfären.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)