Skolmatematiken på glid? ­ socioekonomiska faktorer och didaktiska effekter

Sammanfattning: SyfteSyftet är att undersöka vilka förändringar som skett i kunskapsnivåer i matematik i den svenska grundskolan ochvilka samband som finns med förändringar i skola, samhälle och lärandeteorier.HuvudfrågaHuvudfrågan för uppsatsen har varit: "Kan nivån på matematikämneskunskaper relateras till socioekonomiskafaktorer?". För att besvara problemformuleringen gjordes en uppdelning i mindre delfrågor.Delfrågorna somundersökts är: A. Finns det något samband mellan resultat på nationella proven i matematik ochsocioekonomiska förhållanden? B. Har försämringar i resultat på nationella proven över tid varit lika stora inom olika socioekonomiska grupper?Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har en kvantitativ statistisk undersökning gjorts. Korrelationsanalyser hargjorts över inhämtat data för att undersöka eventuella samband mellan resultat på nationella proven i matematikoch socioekonomiska faktorer. Urvalet har begränsats till elevresultat i Göteborgs stad. Data har inhämtats delsfrån Skolverket databas över elevresultat på nationella proven och dels från en Internetsida över stadsdelsstatistiki anslutning till Göteborgs stads hemsida. All databearbetning har gjorts i Excel. Som hjälp vid genomförandethar olika metodböcker använts.ResultatFör år 005 uppvisades relativt starka samband mellan måluppnåelsen på det nationella provet i matematik ochde flesta av de undersökta socioekonomiska faktorerna. Starkast samband påvisades mellan måluppnåelse ochutbildningsnivå i stadsdelen.År 1998 framträdde inte samma starka samband mellan variablerna som för år 005. Undersökningen har visatatt det inte finns entydiga samband mellan försämringar i måluppfyllelse på stadsdelsnivå och någonsocioekonomisk gruppering. Emellertid kan det stora bortfallet år 1998 tänkas ha påverkat dessa resultat.Betydelse för läraryrketTrots att det verkar finnas brister då det gäller aspekten likvärdig utbildning uppvisades i undersökningenpositiva avvikelser. Vissa skolor och stadsdelar har uppvägt den negativa påverkan som låg socioekonomiskstatus ofta har på måluppnåelsen men mer behöver göras för att utbildningsresultaten i matematik ska blilikvärdiga för alla stadsdelar i Göteborgs stad. Dock verkar goda intra-skolstrukturella faktorer kraftigt kunnabidra till denna utjämning. Därmed finns det möjligheter att utjämna skillnader i måluppnåelse ochskolprestationer mellan olika bostadsområden. Detta är något som skolan enligt styrdokumenten ska sträva emot.