Språkutveckling hos flerspråkiga barn : En studie om förskollärares uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att få djupare kunskap och större förståelse om hur förskollärare uppfattar arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Studien utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna för att stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? Hur organiserar förskollärarna verksamheten för att stimulera barns språkutveckling? och på vilket sätt använder förskollärarna den sociala interaktionen för att stimulera språkutveckling hos flerspråkiga barn? Den insamlade empiriska data har tagits del av genom intervjuer med fyra förskollärare som arbetar i förskolan och i förskoleklassen. Den har sedan analyserats och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat har diskuterats i relation till tidigare forskning som har berört förskollärares arbete med flerspråkighet. Flerspråkighet utgör en viktig del i dagens samhälle, intervjuerna har därför genomförts med förskollärare som arbetar i förskoleklassen och i förskolan med flerspråkiga barn. Detta för att ge läsaren en bild av hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet och vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet.  Under bearbetningen av transkriberingarna har vi valt att kategorisera den insamlade empirin för att underlätta för oss att sammanställa förskollärarnas svar kring deras arbete med flerspråkighet. De kategorier vi har valt är: förskollärares arbete med språkutveckling hos flerspråkiga barn, flerspråkig personal och barnets modersmål i vardagen, begreppet flerspråkighet i relation till förskolan och förskoleklassen, organiseringen av verksamheten, barns inkludering, den fysiska miljön och den sociala miljön, den sociala interaktionen för barnets språkutveckling, svårigheter i arbetet med flerspråkighet och förskollärarnas kompetensutveckling. Detta kan relateras till Denscombe (2017). Författaren förklarar att den insamlade data som framkommer ska kategoriseras för att möjliggöra för forskaren att se likheter och skillnader mellan respondenternas svar (a.a). Studiens resultat visar att förskollärarna har en gemensam syn gällande vikten av individanpassning i planeringen av lärandesituationer. Det framkommer i resultaten att förskollärarna belyser att individualisering ökar barnets inlärning av majoritetsspråket. Resultaten visar även att social interaktion, kommunikation, inkludering samt organisation av verksamheten är bidragande faktorer för barnets sociala och språkliga utveckling. Det framkommer även att förskollärarna visar medvetenhet om kopplingen mellan dessa faktorer och barnets språkinlärning. Förskollärarna planerar därför verksamheten på ett sätt som främjar barnets språkliga kompetenser och sociala färdigheter. En intressant aspekt som tolkades utifrån resultatet är att förskollärarnas svar visar att de svårigheterna som förskollärarna upplever i arbetet med flerspråkiga barn beror på att förskollärarna inte har tillräckliga kompetenser i arbetet med flerspråkighet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)