Dimensionering av limträstomme till Coop butik : med en miljöjämförelse mellan stommaterialen stål och limträ

Sammanfattning: Byggprocessens klimatpåverkan i Sverige uppgår till tio miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Aktörerna inom byggbranschen behöver tydliggöra byggprocessens klimatbelastning och öka kunskapen om den. I det här arbetet har en alternativ stomme i limträ dimensionerats till en butik i Umeå vars stomme byggs i stål. Som balklösning valdes en underspänd treledstakstol på två stöd med en spännvidd på 40 m. Det har även gjorts en miljöjämförelse mellan de båda stommaterialen utifrån mängd för respektive stomme, 31 ton stål mot 150 m3 limträ. Miljöanalysen gjordes med hjälp av ekostrategihjulet som används för miljöanpassad produktutveckling samt utifrån identifiering av miljöaspekter från tillverkningen av materialen. Miljöaspekterna knöts sedan till hållbarhetsprinciper och graderades utifrån omfattning, allvarlighetsgrad och frekvens. Ambitionen med projektet var att visa att en trästomme kan bära laster lika bra som en stålstomme men också att öka medvetenheten hos beställare och andra aktörer att välja mer miljövänliga material. Resultaten visade att en trästomme var möjlig att utforma till butiken utifrån rådande förutsättningar men med ökad bygghöjd och invändig volym som följd. Båda stommarna uppfyllde kraven för en stommes funktion, men hade lite olika egenskaper. Sett till energianvändning vid tillverkning förbrukade limträstommen nästan dubbelt så mycket energi som stålstommen men energikällan för trästommen var nästan helt förnybar medan ståltillverkningen i princip bara använder energi från fossila källor. Stålstommens koldioxidutsläpp var över 170 ton mer än trästommens som istället binder koldioxid. Stålstommens tillverkning förbrukade också över 600 kubikmeter mer vatten än trästommen samt producerade mera avfall. I det här fallet genererade transporterna för stålstommen 3 ton mer koldioxidutsläpp än limträstommen, detta kan bero på närheten till både träråvara som limträleverantör, vilket understryker devisen om att tänka lokalt gör bra för miljön.