Restaureringsåtgärders korttidseffekter på biodiversiteten bland vedlevande skalbaggar (Coleoptera) på granstammar

Sammanfattning: Skogsbruket har haft en stor negativ påverkan på skogens biodiversitet. Speciellt gäller detta saproxyliska organismer och arter starkt gynnade av eller beroende av skogsbrand. Denna studie utvärderar bränning och luckhuggning kombinerat med skapande av högstubbar genom att jämföra korttidseffekterna på den biologiska mångfalden av saproxyliska skalbaggar på granstammar. På sex ytor skapades luckor med 20 m diameter och ca 10 m3/ha död ved i form av högstubbar vintern-våren 2010-2011 och sex oftast 5 ha stora ytor brändes sommaren 2011. Fem kläckfällor placerades på var yta, och vittjades oktober 2012. Luckhuggningsbehandlingen uppvisade totalt högre artrikedom och abundans än bränningen, med en signifikant skillnad i total abundans. Skillnaden i abundans var störst hos svampätare och kambiumätare medan artrikedomen hos kambiumätare skiljde sig mest. Intensiv brand tros vara den främsta orsaken till dessa resultat. Detta tros främst ha missgynnat skalbaggar som lever under barken av innerbark/kambium, eftersom intensivare brand torkar ut eller bränner upp mer av detta och barken, och svampätare, eftersom svamp gynnas av viss fukthalt och för hårt bränd ved kan vara för torr. Svampar som dyker upp först i nedbrytningssuccession borde också normalt vara gynnade av sockret i innerbarken/kambiet. Den negativa effekten på deras predatorer skulle kunna mildras av tillgången på döda insekter direkt efter brand. Saproxyliska predatorer påverkas i allmänhet mindre av tillgången på död ved än deras bytesdjurstillgång. De första 1-2 åren i skalbaggars succession på död granved dominerar typiskt kambiumätare artrikedomen och tillsammans med svampätare dominerar de abundansen, varför deras missgynnande får ett större genomslag.