LCA-baserad miljövärdering av byggd miljö : En enkätundersökning av Miljöbelastningsprofilen

Sammanfattning: Undersökningens syfte är att hitta hinder (barriärer) och möjligheter för ökad användning av Livscykelanalys-baserade (LCA-baserade) verktyg, såsom Miljöbelastningsprofilen (MBP) för den byggda miljön. År 2006 kom jag i kontakt med en forskningsprojektgrupp som ville vidareutveckla och förenkla Miljöbelastningsprofilen för att göra den mera användarvänlig. Det övergripande målet inkluderade två delmål: ett forskningsmål för att utveckla en förenklad MBP och ett implementeringsmål för att använda och dra erfarenheter av användningen av MBP såsom den var utvecklad. Denna studie kom sedan att användas för att samla information till en förenklad version av MBP, vilken sedan användes i Hammarby sjöstad. Dessutom blev den en delrapport (nummer två) i en doktorsavhandling av Karolina Brick (Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript, Brick, K., Frostell, B., Svanberg, C. 2008). Denna studie innehåller svaren från en enkät och intervjuer. Enkäten döptes till Frågor om miljö och hållbar utveckling till representanter för bygg- och fastighetssektorn. Vi skickade ut den till 76 personer inom 46 olika organisationer. Efter två skriftliga påminnelser och ett telefonsamtal svarade 40 tillfrågade på enkäten. Vid telefonsamtalet fick de som uppgav att de inte hade tid att svara på enkäten möjligheten att svara på fem av frågorna som vi valt ut. På detta sätt fick vi elva ytterligare svar på de viktigaste frågorna. Även åtta längre intervjuer gjordes med aktörer som lämnat intressanta och utförliga svar i enkäten. I dessa intervjuer ställdes frågor om vilket innehåll, vilken metod och vilket resultat man förväntar sig av LCA- baserade verktyg. I studien har vi undersökt:  miljöarbetet i Sverige byggsektorn (bakgrund, ansvar, attityder, drivkrafter)  erfarenhet kring miljöbedömning verktyg (särskilt LCA-baserade) olika aktörer i Sverige byggsektorn har. (nuläge, kunskap och förståelse och tankar om framtiden). För detta ändamål har vi etablerat en dialog med olika aktörer i Sverige byggsektorn:  Aktörer som vi behöver för förändring av t. ex. lagar, föreskrifter och allmänna råd, såsom myndigheter, forskare och intresse-/branschorganisationer.  Aktörer vilkas uppgift är att uppfylla kraven (dvs. beställare/byggherrar, förvaltare/fastighetsägare, konsulter/arkitekter och byggföretag/byggentreprenörer). Av de aktörer som deltagit i den här studien är tillhör de flesta beställare/byggherrar. Många arbetar som miljöchef/miljösamordnare eller projektledare och har haft sin befattning i över tio år. De flesta tycker att beställare/byggherrar har det största ansvaret för att driva frågor om miljö- och hållbar utveckling i byggsektorn (även beställare/byggherrar själva tycker detta). Men man tycker att även förvaltare/fastighetsägare och myndigheter har ett stort ansvar. Minst ansvar tycker man att intresseorganisationer och forskare har. Man tycker även att massmedia och politiker har mycket stort inflytande att påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i byggsektorn. De största drivkrafterna bakom miljö- och hållbarhetsarbete för den egna organisationen tycker man är varumärkesuppbyggnad och företagets miljöledning samt lagstiftning. Störst betydelse för hur företaget bedriver sitt miljöarbete har kunderna, därefter kommer medarbetare/anställda. Aktörerna tycker allmänt att deras kunskaper om miljöfrågor och hållbar utveckling i Sverige byggsektorn är hög. Miljöfrågorna är en stor del av det dagliga arbetet. I studien anser aktörerna att deras företag eller organisation är placerad högt i miljöarbetet i Sverige byggsektorn. En stor del (77 %) av aktörerna använder olika verktyg i sitt miljöarbete. De tycker själva att kunskapen om LCA-baserade verktyg är hög (81 %). Trots detta verkar det som om de bara använder sina kunskaper om verktygen i begränsad omfattning, då endast 42 % av dem som vet om LCA-baserade verktyg använder dem. Hela 68 % känner till Miljöbelastningsprofilen, vilket inte är så konstigt då urvalet består av användare och tänkbara användare till MBP. De anser sig ha hög kunskap om hållbar utveckling och är medvetna om sitt miljöansvar inom Sveriges byggsektor. De tycker att det är viktigt att deras organisation syns i debatten om hållbar utveckling och att utvecklingen går framåt, men för sakta. De har ett starkt engagemang för att förbättra sitt miljöarbete genom önskan att bli placerad högre i miljöarbetet än vad de anser sig vara i dag. De tycker att det finns ett stort behov av samverkan mellan de olika aktörerna. De anser även att deltagande av miljöforskningen är av stor betydelse. Aktörerna anser att LCA-baserade verktyg för den byggda miljön, såsom MBP har många användningsområden (t.ex. för att jämföra energilösningar, välja material, att använda i miljöfrågor, årsredovisningar, användas i samband med EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och miljömärkning). Men beredskapen att använda LCA-baserade verktyg är relativt låg, då de anses tidskrävande och leder till höga kostnader i projekten; att det även finns en brist på indata och standarder och att det krävs hög kunskapsnivå för att använda verktygen och tolka deras resultat. Ett stort antal hinder mot implementering av MBP och andra typer av LCA- baserade verktyg i Sveriges byggsektor har även identifierats. Vi har funnit barriärer mellan:  det befintliga och det önskade miljöarbetet inom sektorn  kunskapen och användningen av LCA-baserade verktyg  utvecklarna och användarna av verktygen Ytterligare identifierade barriärer är särskilt kopplade till:  data (tillgänglighet och trovärdighet)  kostnader  tid  kundtryck  kunskap  incitament Vi har även identifierat ett antal möjligheter för ökad användning av denna typ av verktyg:  olika design av verktygen för olika aktörer och syften  kombinera LCA med LCC  använd miljövärdering i kombination med energideklaration av byggnader  utveckla referensvärden  förenkla insamling av indata till modellerna  använd som underlag till miljömärkning och  tillhandahålla incitament Studien visar att det finns vissa starka drivkrafter för hållbar miljö i Sverige byggsektorn. Dock inser man att för att nå ett bättre miljöarbete inom byggsektorn, finns behov av ett starkare tryck från omgivningen (t.ex. lagar och kundtryck). I denna studie fick vi många viktiga åsikter om LCA-baserade verktyg att ta hänsyn till i den fortsatta utvecklingen av MBP (Texten är delvis hämtad från Barriers and opportunities for increased use of LCA-based tools for the built environment - Stakeholder responses, manuscript)