Hållbarhetsrapportering : Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) och dess påverkan på den svenska möbelindustrin

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: Hur företag ska arbeta för att uppfattas som legitima av samhället har förändrats över tid och det innefattar även arbetet med hållbarhetsfrågor. Förr var frågor rörande miljö och sociala förhållanden inte av relevans i de flesta företag, utan fokus låg främst på de ekonomiska aspekterna av verksamheten. Med åren har samhällets värderingar förändrats till att fokusera mer på hållbarhet vilket förutom ekonomiska aspekter även innefattar sociala och miljömässiga aspekter. Den 31 december 2016 trädde lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Lagregleringen innebär att stora företag, som omfattas av lagens kriterier, i år för första gången tvingas upprätta en hållbarhetsrapport i samband med årsredovisningen för räkenskapsår 2017. Anledningen till lagregleringens införande var att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt att stödja och utveckla företagens arbete med de olika hållbarhetsfrågorna. Då möbelbranschen är en industri som är förknippad med negativ miljöpåverkan och då studier gällande den nya lagregleringens påverkan på företag i praktiken saknas, ämnar denna studie fylla gapet. Studien avser att besvara frågan “Vilken påverkan har den nya lagregleringen (2016:947) på stora, svenska möbelföretag när det kommer till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter och varför påverkas de som de gör?”. Studien syftar till att öka förståelsen för hur svenska möbelföretag påverkas av och anpassar sig efter den nya lagregleringen. För att besvara frågeställningen användes kvalitativ metod där tio respondenter med koppling till upprättandet av hållbarhetsrapportering har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lagregleringen har olika stor påverkan på svenska möbelföretag beroende på fyra faktorer: tidigare erfarenhet av hållbarhetsrapportering, företagens ambitionsnivå gällande hållbarhetsrapportering, de krav intressenterna ställer på företagen och slutligen om företagen väljer att använda externa eller interna resurser vid upprättandet av rapporten. Utifrån en social aspekt förväntas lagregleringen främst att påverka att mer hänsyn tas till de mänskliga rättigheterna och att kontrollen av leverantörskedjan ökar. Utifrån en miljömässig aspekt får lagregleringen företag som inte tidigare har hållbarhetsrapporterat att ta fram nyckeltal och resultatindikatorer gällande sitt miljöarbete vilket gör dem mer medvetna om sin påverkan på miljön. Slutligen utifrån en ekonomisk aspekt är lagregleringen kostsam för de företag som inte tidigare har upprättat hållbarhetsrapporter. Den kan leda till både försämrad konkurrens på marknaden rent ekonomiskt men även till konkurrensfördelar tack vare legitimitet från det utökade hållbarhetsarbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)