Tidigareläggning av den kommunala budgetprocessen –En studie av Båstad, Höganäs och Klippans kommun

Sammanfattning: Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande. Den kommunala budgetprocessen är en i det närmaste rullande process som pågår under hela året. Tidsplanen skiljer sig dock åt mellan olika kommuner och på senare tid har tendensen varit att allt fler kommuner väljer att tidigarelägga sin budgetprocess. En av anledningarna till detta är att ett sent fastställande kan leda till planerinsproblem. En tidigarelagd budgetprocess startar tidigare under året och kommunfullmäktige fastställer en rambudget redan före eller under sommaren till skillnad från i november som är fallet vid den mer traditionella processen. Tre kommuner som har valt att tidigarelägga sina budgetprocesser är Båstads, Höganäs och Klippans kommun. I denna uppsats kommer förändringen i dessa kommuner att studeras för att kunna se om budgeten i och med en tidigareläggning får en annan roll som kommunens styrinstrument. För att uppfylla detta syfte har personliga intervjuer utförts med förvaltningschef, nämndordförande och ekonomichef i respektive kommun. Några av de slutsatser som har kunnat dras efter studiens genomförande är att ansvarsfördelningen har ändrats och att kommunerna har gått mot en något lösare och mindre formell styrning där kommunikationen har fått en större roll. Även budgetunderlaget har förändrats, dock mot det sämre då osäkrare prognoser numera ligger till grund för budgetfastställandet.