Tillgänglighet och användbarhet för funktionsnedsatta kring Expressbussen i Helsingborg

Sammanfattning: För att främja den sociala hållbarheten behöver de mänskliga rättigheterna prägla arbetet kring utformningen av samhället. I Sverige upprätthålls detta arbete bl.a. via de Transportpolitiska målen. De transportpolitiska målen tar hänsyn till människors olika funktion och behov, målsättningen strävar efter att uppfylla dessa behov. En del av arbetet kring målsättningen är att göra samhället tillgängligt för att öka individernas bidragande i samhället och dess utveckling. För att lättare kunna uppfylla medborgarnas resebehov så satsas det alltmer på kollektivtrafiken vilket ökar tillgängligheten och användbarheten. Arbetet undersöker hur god tillgängligheten och användbarheten är från ett dörr-till-dörr-perspektiv kring Expresslinjen i Helsingborg. För att få en helhetsbild genomfördes intervjuer med både individer och Helsingborgs kommun. Jämförelser utfördes mellan individ- och kommunperspektiv. Ytterligare en metod som använts är inventering och observation för att ge en fullständig bedömning av både tillgängligheten och användbarheten. Resultaten pekar på att tillgängligheten och användbarheten utifrån ett helaresan-perspektiv inte är god. Inventeringen pekade på ett antal hinder som förekom under resan vilket gjorde det svårare att utföra resor för individer med funktionsnedsättning. Intervjuerna och observationerna med individerna visade att hela resan inte gick att utföra på egen hand, därför försöker individerna minimera sina resor med kollektivtrafiken. Under intervjun med kommunen så framkom det att satsningen ökat tillgängligheten men att det var svårt att följa riktlinjerna fullt ut. Resan blir svårare att utföra på egen hand om utformningen inte är konsekvent vilket kan påverka antalet resor som utförs av individer med funktionsnedsättning. Det blir en stor förlust för samhället om tillgängligheten och användbarheten inte är god för individer med funktionsnedsättning, men även personer som är relaterade till individen med funktionsnedsättningen genom att försvåra orienteringen tillsammans i samhället vilket leder till en försämrad livskvalité. Detta kommer i sin tur att påverka hur väl uppsatta mål och riktlinjer uppfylls.