2019 års CFC-regler - En granskning av den svenska implementeringen av ATA-direktivets CFC-regler och kritiken mot denna

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: CFC-regler innebär att ägare med tillräckligt innehav i eller kontroll över lågbeskattade utländska bolag i vissa fall själva kan bli beskattade för ett sådant bolags inkomster. CFC-regler förhindrar att vinster inom koncerner flyttas till bolag i lågskattestater kontrollerade av koncernen med följden att skatteeffekten minskar för koncernen som helhet. CFC-reglerna syftar till att minska risken för osund skattekonkurrens vid internationell skatteplanering. Inom EU påverkades nationella CFC-regler tidigare endast av den fria rörligheten vilket fastslogs i Cadbury Schweppes-målet. Idag måste EU:s medlemsstater i enlighet med ATA-direktivets minimiregler ha CFC-regler i sin nationella rätt för att skydda båda sin egen och EU:s gemensamma skattebas. Medlemsstaterna får gå längre än minireglerna om det är nödvändigt för att skydda den nationella bolagsskattesatsen. På grund av ATA-direktivet genomfördes en översyn av de svenska CFC-reglerna med följden att vissa mindre förändringar gjordes. Till stor del behölls dock reglernas tidigare utformning, även om det innebar att de svenska reglerna avvek från ATA-direktivets CFC-regler. Kort sammanfattat har de svenska reglerna ett bredare tillämpningsområde än CFC-reglerna i ATA-direktivet och kan således omfatta fler situationer. Regeringen motiverar till största del avvikelserna från direktivet med att direktivet är ett minimidirektiv och att de nationella reglerna därmed får gå längre än de regler som stadgas däri. I remissvar och som respons på lagförslaget har reglerna fått kritik främst vad gäller kontroll- och innehavskravet, gränsen för lågbeskattad inkomst, den vita listan och risken för dubbelbeskattning vid mellanliggande bolag. Kritiken består till stor del av att reglerna inte anses tillräckligt konkurrenskraftiga mot omvärlden och att de är onödigt långtgående. Dubbelbeskattningen anses att också kunna strida mot den fria rörligheten. En granskning av tre andra medlemsstaters CFC-regler visar att de svenska reglerna i vissa delar har ett bredare tillämpningsområde och i andra delar ett snävare tillämpningsområde än de andra ländernas regler. Att de svenska reglerna har ett bredare tillämpningsområde än ATA-direktivet innebär alltså inte nödvändigtvis att de har ett bredare tillämpningsområde än andra länders CFC-regler och av den anledningen inte skulle vara konkurrenskraftiga. I förarbetena saknas därutöver till stor del motiveringar till avvikelserna från ATA-direktivet i sak. Regeringen nöjer sig med att reglerna är korrekt utformade för att de är tillåtna på grund av att direktivet är ett minimidirektiv. Därtill kan den fria rörligheten och tidigare ställningstaganden från EU-domstolen troligen ha fortsatt effekt som den yttersta gränsen för CFC-regler inom unionen. Frågor om den fria rörligheten har också uppkommit i samband med den kritiserade risken för dubbelbeskattning vid utländska mellanliggande bolag. Den fria rörligheten får dock inom dessa punkter inte något utrymme i arbetet bakom de nya svenska CFC-reglerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)