Tidelagsbrottet - En rättshistorisk studie om motiven till den svenska kriminaliseringen av sexuella handlingar med djur

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är dels att belysa kriminaliseringen av tidelag i Sverige ur ett rättshistoriskt perspektiv, dels att med ett kritiskt perspektiv granska de motiv som ligger bakom det förbud mot sexuella handlingar med djur som trädde i kraft i april 2014. Motiven till och samhällssituationen vid tidigare lagstiftning jämförs med motiven till nykriminaliseringen för att se hur rättsutvecklingen på området har sett ut. I anslutning till detta granskas också motiven till nykriminaliseringen ur ett kritiskt perspektiv för att se om den kan beskyllas för att vara en morallagstiftning. Tidelag har varit kriminaliserat i Sverige sedan medeltiden. Under 1600- och 1700-talet ledde kyrkans krav på renlärighet och den världsliga maktens behov av kontroll till att Guds lag och världslig lag blev ett. Tidelagsbrottet beivrades intensivt av makthavarna, eftersom det enligt Moseböckerna var en dödssynd. Dessutom fanns det föreställningar hos befolkningen om att resultatet av tidelag kunde bli monstruös avkomma. Kriminaliseringen hade ända fram till 1800-talet religiösa grunder, men då 1864 års strafflag trädde i kraft hade föreställningarna om tidelag som en dödssynd tappat i betydelse och 1944 avkriminaliserades tidelag helt och hållet. Förslaget att införa ett förbud mot att utföra sexuella handlingar med djur i djurskyddslagen föregicks av en debatt där kritiker till ett sådant förbud menade att det rörde sig om en morallag och att det inte var lämpligt att använda lagstiftning för att förbjuda beteenden bara för att de inte anses socialt accepterade. Diskussionen har fortsatt även efter att riksdagen antagit det föreslagna förbudet.