Limbo – hjärta och hjärna i kompromiss : Änkors nyskapande av mellanmänskliga band

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik; Högskolan Väst/Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik

Sammanfattning: En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)