Är K3 en svensk version av IFRS? En jämförelse mellan IFRS och K3

Sammanfattning: Bakgrund och problem K3 är det nya svenska huvudregelverket vars syfte är att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner där vissa företag kommer tillämpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta är även ett problem för intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt. Syfte Syftet med arbetet är således att jämföra de två regelverken för att förenkla för både användare samt intressenter. Det kan även vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar. Avgränsningar För att ha ett hanterbart ämnesområde har vi valt att avgränsa endast till koncernnivå och inte juridisk person. Vi har även valt ut de standards vi anser innehålla flest och mest relevanta skillnader. Metod En jämförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrån. Vi har främst läst i regelverk samt branschtidningen Balans men även kompletterat med andra artiklar från databasen FAR Komplett. Resultat och slutsatser IFRS är ett mer komplext regelverk än K3 men vissa delar av K3 är svåra att förstå trots att det ska vara ett förenklingsregelverk. Vi har kunnat identifiera en hel del skillnader, dock är de av olika storlek och karaktär. Många skillnader beror på att K3 ska vara förenklat i jämförelse med IFRS samt att traditioner angående redovisning skiljer sig åt länder emellan. Förslag till fortsatta studier Förslag till fortsatta studier skulle kunna vara en jämförelse mellan IFRS och amerikanska GAAP. Annat förslag till fortsatta studier skulle vara att gå in på djupet i K3 och ställa sig frågan: Är K3 verkligen ett förenklingsregelverk?