Hur  variatoner i arbetstid påverkar sjusköterskors fysiska och psykiska hälsa

Sammanfattning: Bakgrund: Inom sjukvården är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och det finns hög sjukfrånvaro och utbrändhet hos sjuksköterskor. En betydande andel av sjuksköterskorna uppger att missnöje med arbetstider, lön, arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsmiljö är orsaker till att de slutat arbeta inom hälso- och sjukvården eller funderat på att göra det. Sjuksköterskor uppger att det finns oro för att hög stress, undermålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning leder till eller upplevs leda till fler fel och lägre patientsäkerhet. Antalet arbetade timmar per arbetspass och vecka kan ha ett stort inflytande på den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva hur arbetspassens och arbetsveckans längd påverkar sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa inom öppen- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes för att sammanfatta och ge en överblick på nuvarande kunskapsläge. Litteraturöversikten bygger på kvantitativa vetenskapliga artiklar som har sammanställts och analyserats enligt Polit & Becks och Fribergs stegmodeller. Resultat: Resultatet sammanställdes av nio olika kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersökte olika samband mellan antal arbetade timmar per arbetspass eller vecka, sjuksköterskors hälsa och andra effekter. I samtliga studier utom två fanns det ett signifikant samband mellan psykisk och fysisk hälsa hos sjuksköterskor och skillnader i arbetstid där längre arbetsveckor och arbetspass generellt försämrade hälsan, upplevelsen eller prestationsförmågan inom områden såsom sömn, utmattning och utbrändhet, trötthet, benägenhet till fel, försämrad koncentration, tillfredsställelse i arbetet, viljan att säga upp sig och arbetsplatsrelaterade skador. Slutsats: Antalet arbetade timmar per arbetspass eller i veckan utgör en stor faktor för sjuksköterskors psykiska och fysiska hälsa. Högt antal arbetade timmar och dess generellt negativa effekt på hälsan kan utgöra en risk gällande patientsäkerheten. Kortare arbetspass och arbetsveckor skulle kunna förbättra den fysiska och psykiska hälsan hos sjuksköterskor samt minska sjukfrånvaro, sjukskrivning och viljan att sluta arbeta inom hälso- och sjukvården. Något som i sin tur kan leda till en mer säker vård för både sjuksköterskor och patienter.