”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” : En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Hälsoakademin; Örebro universitet/Hälsoakademin

Sammanfattning: Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelser Titel: ”Så mycket mer än bara morötter och joggingdress…” En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden. Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor. Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning? Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades. Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter. Förklaringen till legitimitetssvårigheterna sammankopplas med respondenternas känsla av att vara missuppfattad, känna en låg status, en känsla av okunskap utan någon spetskompetens samt ett arbeta med ett svårgenomslaget hälsofrämjande perspektiv. För att få arbete inom det hälsofrämjande arbetsområdet behöver hälsoutvecklaren nätverka med andra människor. Nyckelfaktorerna är att ha många kontakter och att vara utåtriktad och driven för att kunna få arbete i en svår bransch där det är tuff konkurrens om få arbeten. Alla respondenter trivs i sitt arbete vilket förklaras i att de känner att de arbetar med betydelsefulla uppgifter, att de har ett bra arbetsklimat samt att de bär med sig en utbildningsstolthet. Slutsatser: Det skulle finnas fördelar med att återinföra mentorskap, utveckla praktiken, verklighetsanpassa examinationsuppgifterna och att införa mer hälsoekonomi i utbildningen. Detta för att öka hälsoutvecklarstudenternas anställningsbarhet samt för att få en ännu mer konkurrenskraftig utbildning vid Örebro Universitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)