Modersmålslärares uppdrag - ett område för skolutveckling?

Sammanfattning: Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000).Teoretiska begrepp centrala för undersökningen, såsom annanhet och kosmopolitism har hämtats från Todd (2008, 2010), medan Elmeroths (2008) diskussion om etnisk maktordning och monokulturell norm har varit ett sätt att förklara betingelserna kring den svenska undervisningskontexten. Bauman (2013) har fått bistå undersökningen med en diskussion kring mångkulturellt samhälle, skillnad och universalitet. Metod: Undersökningen omfattar utsagor från fyra olika yrkeskategorier verksamma i skolan, två modersmålslärare, två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Samtalsmaterialet har utgått från frågeområdet: modersmålslärarens uppdrag i skolan. Materialet har sedan transkriberats, kodats och tematiserats. Resultat: Undersökningen visar att talet om modersmålsläraruppdraget kännetecknas av en diskrepans mellan dess uttalade betydelse, artikulerat som viktigt, och hur det sedan konstitueras i skolans vardagliga praktik. Här utgör svensk undervisningskontext den dominerande diskursordningen, till vilken modersmålsläraruppdraget antar en annanhet, ett begrepp lånat från Todd (2008), som har kommit att utgöra centrum, så kallad nodalpunkt för de diskurser om modersmålsläraruppdraget som framträtt. Annanheten har framträtt ur följande områden: Modersmålsundervisning och studiehandledning, inkludering och exkludering, formell kompetens och personlig preferens, kostnad och vinst och till sist ur en förändringspotential som betonar språklighet.