Konsultutnyttjandet vid införandet av IFRS : -En studie av hur införandet av de internationella redovisningsstandarderna har påverkat konsultutnyttjandet

Sammanfattning: Det har länge funnit en vilja att harmonisera redovisningen då redovisningstraditionerna har skiljts sig åt mellan olika länder. En harmoniserad redovisning underlättar för handel och transaktioner mellan utländska företag eftersom en internationaliserad redovisning gör att alla talar samma språk. I Europa finns en egen organisation för att reglera redovisningen, IASB, och EU valde att arbeta efter deras rekommendationer som därför kom att bli obligatoriska för börsnoterade koncernföretag. Övergången till de internationella redovisningsstandarderna IAS och IFRS skedde år 2005 och även fast redovisningsrådet följt IASB: s rekommendationer tidigare innebar övergången åtskilliga problem. Några av standarderna stred mot tidigare regler i årsredovisningslagen då de nya standarderna innebar värdering till verkligt värde som ej var tillåtet i Sverige tidigare. Detta var en av svårigheterna som implementeringen av IFRS innebar och konsultbyråer förutspådde ett ökat behov av konsulthjälp. Det leder oss därför in på frågeställningen i uppsatsen: Hur har problematiken med implementeringen av IFRS påverkat företagens utnyttjande av konsulttjänster? Syftet med studien är: Eftersom införandet av IFRS har inneburit komplikationer och betydande förändringar för en del företag vill vi få en klarhet i om det finns ett samband mellan införandet av IFRS och ökade konsultkostnader. Vi vill även undersöka hur företag arbetar med dessa förändringar och hur de olika förhållningssätten då påverkar konsultutnyttjandet. Detta utförs genom att först göra en materiell undersökning av börsnoterade företag och därigenom välja ut ett antal företag för intervjuer. I studien har författarna valt att utgå från ett deduktivt angreppssätt, att pröva teorier i verkligheten och på så sätt bekräfta dessa. Det har både använts en kvantitativ och kvalitativ metod i studien. Först studerades 20 årsredovisningar från börsnoterade företag och utifrån dessa kontaktades fem för intervjuer. Med hjälp av teorierna utformades en intervjuguide som ledde till ett brett och intressant material för empirin. Resultatet från studien är att många faktorer har påverkat konsultutnyttjandet. Eftersom det är svårt att forma standarder som passar alla redovisningskulturer har detta bidragit till att standarderna kan ha blivit svårförståeliga och teoretiska. Detta leder till ett behov av konsulter för att tyda och förklara standarderna. En annan företeelse som påverkat konsultutnyttjande är svårigheten att förändra redan existerande synsätt och traditioner i företagen. Om redovisningen fungerat bra i företaget kan det vara svårt att förstå syftet med att göra en omfattande förändring. Det har därför behövts konsulter för att göra omstruktureringar och för att skapa nya rutiner i företagen. Värderingsproblemet är ett annat exempel på en djupt rotad tradition som har varit svår att förändra. Det har även varit svårt för företagen att utföra dessa värderingar själva och därför har konsulter anlitas för att forma värderingsmodeller och även för att implementera dessa. Studien har visat att interna resurser har använts i stor utsträckning hos företagen Eftersom egen personal har använts i första hand har konsulter inte behövts i samma omfattning. Företagen har även anlitat konsulter i utbildningssyfte av den egna personalen men interna resurser har använts för det fortsatta arbetet. Gemensamt för alla dessa faktorer som påverkat konsultutnyttjandet är att konsulterna hela tiden funnits där som bollplank. Företagen har samarbetat med konsulterna och haft en ständig dialog med dem. Sammanfattningsvis kan det sägas att konsultutnyttjandet har ökat i och med införandet av IFRS, men att ökningen inte varit så stor i jämförelse med förändringen som skett.