"Om nån börjar prata mitt modersmål med mig om jag vet att den personen inte kommer ifrån det landet som jag kommer ifrån, ja blir ju jätteglad" : En kvalitativ studie om förskolläraresuppfattningar kring arbetet med barn som har annat modersmål än svensk

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring arbetet om utveckling av modersmål hos de barn som har annat modersmål än svenska i förskolan och de pedagogiska verktyg som används i arbetet med dessa barns modersmålsutveckling. Vi vill synliggöra syftet med frågor som hur förskolläraren ser på arbetet kring att utveckla modersmål hos barn som har ett annat modersmål än svenska. Vilka utmaningar förskolläraren anser att det finns kring utvecklingen av ett annat modersmål än svenska och hur förskollärare resonerar kring de pedagogiska verktyg som finns tillgängliga i arbetet med att utveckla barns modersmål hos barn som har ett annat modersmål än svenska i förskolan. Studien arbetar utifrån fenomenografi som är en kvalitativ metod och bygger på att synliggöra hur människor uppfattar och förstår ett visst fenomen. Vi har tagit ett sociokulturellt perspektiv kring lärande utifrån vissa begrepp kopplade till perspektivet för att tolka och kategorisera. Slutsatsen från studien visade på flera olika saker som framkom i intervjuerna med förskollärarna. Dels lyfts de barn som är ensamma om sitt modersmål riskerar att falla utanför vad gäller modersmålsutveckling, då personaltätheten är begränsad och fördelningen av barn per vuxen är större och därmed fokuserar på större grupper av andra modersmål. Förskollärarna lyfter även kunskapsbrister inom olika arbetssätt kring modersmålsutveckling när språkkunskapen saknas och bristen på relevanta pedagogiska verktyg för olika modersmål. Det var en majoritet av förskollärarna som efterfrågade mera kompetensutveckling kring arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska.