Hållbar dagvattenhantering med blågrön infrastruktur - En studie baserad på en uppbyggd hydrologisk modell för Miatorp, Helsingborg

Sammanfattning: När städer växer och fler hårdgjorda ytor implementeras ökar ytavrinningen vilket leder till en högre belastning på ledningsnätet. På alla Sveriges avloppsnät finns bräddningspunkter där orenat spillvatten släpps ut när belastningen på ledningsnätet blir för stor. Bräddningar kan t.ex. orsaka försämrad badvattenkvalité. Examensarbetet fokuserar på ett avrinningsområde i stadsdelen Miatorp som är beläget i södra Helsingborg. Miatorp drabbas ofta av bräddningar då ledningsnätet är hårt belastat. Syftet med examensarbetet är att bygga upp en hydrologisk modell för att avgöra hur blågrön infrastruktur kan bidra till reducering av bräddningar och översvämningar i Miatorp. Genom att kombinera en modell baserad på Miatorp och en modell baserad på ett exempelområde med blågrön infrastruktur undersöks det om det går att avgöra hur blågrön infrastruktur reducerar flöden i ledningsnätet. Arbetet utreder också hur mycket blågrön infrastruktur som behövs för att undvika bräddningar i Miatorp samt vilka åtgärder som kan göras för att åstadkomma en reducering av bräddningarna. Den hydrologiska modellen är en konceptuell modell som är baserad på regn- och flödesdata från Miatorp och från ett blågrönt exempelområde i stadsdelen Augustenborg i Malmö. Fältobservationer i Miatorp utfördes både inför uppbyggnaden av modellen samt efter resultatet erhållits för att undersöka vilka åtgärdsförslag som skulle vara möjliga. För att förhindra bräddningar, under ett 10-årsregn med varaktighet 15 minuter, krävs det att 97 % av avrinningsområdet rekonstrueras för att efterlikna exempelområdet Augustenborg. Åtgärdsförslag på blågrön infrastruktur som rekommenderas för Miatorp är svackdiken, regnträdgårdar, dammar, våtmarker, permeabla parkeringsplatser samt omhändertagande av regnvatten från stuprör. För framtida bebyggelser rekommenderas att implementera gröna tak. Det diskuteras att en kombination av blågrön infrastruktur och en rekonstruktion från kombinerade system till duplikata system hade varit fördelaktigt. Modellens tillämpbarhet hade ökat om mer mätdata för både undersökningsområdet och det blågröna exempelområdet hade varit tillgänglig.