Föräldrars upplevelse av stöd efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd : En systematisk litteraturstudie

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Syfte: Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva föräldrars upplevelse av stöd generellt och av distriktssköterskan specifikt, efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Ett ytterligare syfte var att beskriva de ingående artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultat: De flesta föräldrarna ansåg att de fick bra stöd i det akuta skedet och på sjukhuset. Mödrar fick något mer stöd än fäder. Det viktigaste stödet efter att ha lämnat sjukhuset var stödet från maken eller makan. Stödet från släkt, vänner och bekanta kunde antingen underlätta eller försvåra sorgearbetet. Upplevelsen av hjälp från stödgrupper berodde på vilken fas i sorgeprocessen som föräldern var i. Generellt fick få föräldrar stöd från distriktssköterskan även om det hade varit önskvärt. Många fäder tyckte dock att distriktssköterskan var den viktigaste stödpersonen. Majoriteten av föräldrarna önskade att distriktssköterskan kontaktade dem när de kommit hem från sjukhuset. Slutsats: En övervägande del av föräldrarna får någon form av stöd efter att ha förlorat ett barn i plötslig spädbarnsdöd. Mer utbildning för vårdpersonal önskas för att de bättre ska kunna stödja sörjande föräldrar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)