Lagfartskapningar : En studie om det svenska lagfartssystemet

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Affärsrätt; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Inskrivningsväsendet utgör en grundläggande del av fastighetsrätten. Registrering av fastigheter började ske redan under medeltiden. Registreringen var både ett allmänt och enskilt intresse eftersom det var av vikt att veta vem som var rätt ägare till en fastighet, främst för att den fasta egendomen utgjorde den viktigaste källan till beskattning. Fastighetsregistret är idag ett officiellt register i Sverige över hur marken i landet är indelad, samt över ägandeförhållandena. Ett inskrivningsregister innefattar således nödvändig information om fastighetens ägandeförhållanden, hur många inteckningar som beviljats och vilka pantbrev som finns samt vilka rättigheter som är inskrivna. Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart göras för att registrera rätt ägare, detta är en lagstadgad skyldighet för köparen. Denna skyldighet rör alla typer av äganderättsförhållande, såväl singularfång och universalfång. Efter att en person har erhållit lagfart kan denne upplåta panträtt i fastigheten, vilket är den främsta intressanta aspekten för en lagfartskapare. Hösten 2014 gjordes det största kända försöket till lagfartskapning genom tiderna. Trots att de svenska fastighetsägarna årligen betalar cirka nio miljarder kronor i stämpelskatt, finns det en markant brist i säkerhetssystemet och risken för lagfartskapningar finns fortfarande. Försöket till lagfatskapningarna 2014 väcker funderingar och det är därför av stor vikt att belysa under vilka förutsättningar lagfartskapning sker, varför skyddet är så pass svagt samt vilka möjligheter som finns för att utöka skyddet. I denna uppsats, genom undersökningar samt intervjuer med insatta personer beträffande inskrivningssystemet och lagfartsfrågor, granskas det svenska lagfartssystemet. Det bakomliggande syftet är således att synliggöra problemet med lagfartskapningar och vilka åtgärder som är möjliga samt att föra diskussion de lege feranda. Genom ett konsumentperspektiv påvisas hur den drabbade påverkas av de brister som finns i systemet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)