”Kristendomen och de andra världsreligionerna” : En jämförande studie av kursplanerna för religionskunskap i Sverige, Finland och Norge

Sammanfattning: Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central. Hur väl representerar kursplanerna det samhälle som de är tänkta att verka för? Det råder brist på komparativ forskning i olika länders religionsundervisnings och särskilt i en nordisk kontext. Kursplaner fyller ett syfte i att ge riktlinjer till undervisningen och betona vilken kunskap som är viktig att förmedla. Tidigare forskning har i ett europeiskt perspektiv visat att länder väljer olika former av religionsundervisning och här kan man se till respektive lands kulturella och historiska kontext för att förklara varför undervisningen ges på det sättet som den gör. På många punkter kan man se tydliga paralleller mellan kursplanerna och de samhällen som de ska verka för, men även där de bryter med varandra. Det finns också flera likheter mellan de tre ländernas kursplaner även om kurserna i sig är väldigt annorlunda utformade. Alla kursplaner (förutom de finländska i livsåskådningskunskap) ger en särställning till kristendomen med bland annat historiska argument, vilket utifrån ländernas pluralism kan ifrågasättas. Samtliga kursplaner betonar dock vikten av att lära sig om andra religioner och livsåskådningar. Här visas också pluralistisk medvetenhet i form av betoning på ömsesidig förståelse och tolerans. Kursplanerna har liknande mål, men olika vägar till målen. I Finland lär eleverna sig om sin egen tro för att lättare förstå andra med annan övertygelse. I Sverige och Norge lär sig eleverna om flera religioner och livsåskådningar dels för ökad tolerans, men också för att eleverna ska förstå sig själva genom att förstå andra.