The Sky is the Limit - En studie av vertikal förtätning och dess projektpåverkande faktorer

Sammanfattning: Sverige präglas idag av en stark urbaniseringstrend, där inflyttning främst sker till våra tre storstadsregioner. Ett problem som försvårar urbaniseringen är att utbudet av bostäder inte möter den stora efterfrågan som uppstått. Byggbar mark i centrala lägen betraktas dessutom ofta som fullt ianspråktagen. På så vis har en diskussion om möjligheter att effektivisera markanvändningen uppstått. Detta skapar incitament att hitta nya strategier som möjliggör innovativa bostadslösningar. Förtätning är ett aktuellt tillvägagångssätt inom stadsplanering som skapar en blandad stad med möjligheter till lokalt stadsliv. Det är en strategi som många anser vara långsiktigt hållbar då värdefull natur- och jordbruksmark bevaras. Vidare utnyttjas befintlig infrastruktur och service mer effektivt och nya mötesplatser skapas i staden. Vertikal förtätning är en strategi som innebär att exploateringstalet ökar utan att ny mark ianspråktas. I praktiken betyder detta att befintliga huskroppar förändras för att möjliggöra en mer effektiv användning. Examensarbetet avgränsas till att omfatta vertikal förtätning för bostadsändamål och våningspåbyggnader ovan jord. Detta tillvägagångssätt innebär att befintliga byggnader tillförs bostäder på taket. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka faktorer som påverkar realiserandet av ett vertikalt förtätningsprojekt, samt att belysa vilka möjligheter som finns i Sverige idag. För att uppnå syftet undersöks juridiska, ekonomiska och tekniska faktorer, både genom en teoretisk och en empirisk studie. Den teoretiska studien resulterade i identifiering av ett antal faktorer som på ett eller annat sätt påverkar förverkligandet. Den empiriska studien har bestått av tio fallstudier av färdigställda vertikala förtätningsprojekt runt om i Sverige. Med hjälp av dessa projekt kunde tre framgångsfaktorer bekräftas som särskilt viktiga vid ett genomförande. Dessa är betongstomme och platt tak i den befintliga byggnaden, samt att projektet genomförs i ett attraktivt bostadsläge. Byggnadsåret kan ge en indikation på vilka byggnader som särskilt lämpar sig för påbyggnad, då flerbostadshus från slutet av 1950- till slutet av 1970-talet karaktäriseras av just denna konstruktion. För att tillföra en politikers perspektiv till studien har även en intervju med kommunfullmäktige-ledamot i Solna stad genomförts. Solna, med sina unika förutsättningar och drivkraft att skapa fler bostäder är en förebild inom området. Utifrån studierna har författarna även identifierat fyra faktorer som på egen hand kan fälla ett projekt. Den första faktorn avser kommunens inställning, vilken måste vara positiv då kommunen har planmonopol och kan välja vad de vill detaljplanelägga för. Den andra faktorn berör miljöhänsyn, vilken kan ge upphov till en intressekonflikt mellan exploatörens och statens intressen. Länsstyrelsen har mandat att motsätta sig projektet för att försvara statens intressen om restriktioner inte följs. Grannar och andra berörda kan fälla ett projekt genom sin överklaganderätt av detaljplaner och lov. De kan även, genom att skapa opinion mot projektet, avskräcka exploatörer att gå vidare med en projektidé. Slutligen är lägesfaktorn avgörande för ett förverkligande. Att bygga i ett ogynnsamt läge kan leda till ett misslyckat projekt. Läget korrelerar med betalningsvilja, vilken i högst i städer och centrala lägen. Olika typer av restriktioner och invändningar uppkommer ofta i samband med en planprocess. Restriktionerna kan exempelvis avse miljöaspekter angivna i kommunens olika plandokument och invändningarna kan komma från grannar och andra berörda. Ytterligare en slutsats i detta examensarbete är att de kommuner som studerats inte har ett tillräckligt stort incitament att genomföra vertikala förtätningar och orkar därför inte stå emot dessa motsättningar. I dessa fall bortprioriteras denna typ av förtätning. Således ligger svårigheten i genomförandet av dessa projekt inte i ekonomiska- eller tekniska lösningar, utan snarare i att lokalisera en byggrätt som är i linje med kommunernas intressen och inte motsätter sig restriktioner och invändningar.