Påbörja och avsluta högre studier- En analys av individekonomisa och samhällsekonomiska aspekter

Sammanfattning: Abstrakt Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser utifrån humankapitalteorin, som en senarelagd högskolestart och en förlängd tid i studierna som kan uppstå utifrån ett individekonomiskt och ett samhällsekonomiskt aspekt. För att teorin ska förankras i verkligheten har jag valt att utgå i från en empirisk studie som undersöker studieuppehållens inverkan på löner och inkomster. Uppsatsen undersöker också vilka andra incitament som kan finnas utifrån livslöner och studiemedelssystemet för att individen ska göra en direktövergång mellan gymnasieskolan och högskolan. Utifrån teorin och den empiriska studien så är det ekonomiskt mer lönsamt, både för individen och samhället att utbilda sig i tidig ålder. För samhället är det mer lönsamt eftersom individen får en högre produktivitet och kan jobba i ett fler antal år, samhället förbättras genom den höga produktiviteten och genom skatteintäkterna. Individens incitament att göra en direktövergång, baserat på livslöner, stärks för vissa utbildningar där livslönen är låg, en direktövergång inom dessa utbildningar gör så att individen kan arbeta flera år på arbetsmarknaden fram till pension än om individen hade gjort studieuppehåll. Dock är inte incitamenten lika starka för en direktövergång om man utgår ifrån studiemedelssystemet.