Nyttoanalys av volym- och fragmenteringsmätning : För en bättre uppskattning av järnhalt vid lastning i Kiruna skivrasgruva

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: I LKAB:s gruva i Kiirunavaara i Malmfälten tillämpas brytningsmetoden skivrasbrytning, som går ut påatt driva ortar in i malmkroppen, från dem borra uppåtgående hål i malmkroppen, spränga och sedanlasta ut malmen, som med gravitationens hjälp rasar ner i orten.Ett mål för detta examensarbete är att undersöka fragmenterings- och volymmätningens potentiellaeffekt på det dataunderlag som ligger till grund för beslutsfattande i produktionslastningen. Ett målär också att undersöka fragmenteringens effekt på skrymdensiteten vid skivrasbrytning.Analysarbetet baseras på data från ett markörförsök som utfördes i Kiirunavaaragruvan 2013/2014.För att verifiera tillförlitligheten hos det mätdata som ligger till grund för analysen, har metodernaför mätning av massa och skopvolym testats. En känd volym stenmaterial med en givenfragmentering vägdes i en lastmaskin och fotograferades på samma vis som under markörförsöken.Resultatet för volymmätningen visade på en överskattning som minskade med ökande volym och varmindre än 5 % för volymer över 4 m3. Resultatet för viktmätningen indikerade dock ett konsekventfel på över 20 %, vilket dock berodde på felaktig eller inte genomförd kalibrering av just denlastmaskinen.Volymanalysen visade att beräkningsmetoden som LKABs mjukvara för beräkning av järnhalt (WOLIS)använder sig av har utrymme för förbättringar. Efter att de föreslagna ändringarna genomförts,kvarstår dock en överskattning på 14 % av järnutbytet för WOLIS jämfört med volymmätning. Vidjämförelse av järnhalterna vs. utlastningsgrad, så visar WOLIS och volymmätningar liknande trendermed vissa skillnader, och dessa bedöms inte vara stora nog för att påverka lastningsbeslut.Den första hypotesen inför fragmenteringsanalysen var att det skulle finnas ett samband mellanblandad fragmentering och skrymdensitet för skopor som bedömts innehålla endast malm; detta pågrund av att mindre fragment teoretiskt fyller ut hålrummen mellan större fragment. Något sådantsamband kunde inte styrkas utifrån analysen. Den andra hypotesen var att det finns ett sambandmellan grövre fragmentering och lägre skrymdensitet för de analyserade skoporna (både malm- ochgråbergsskopor), och bekräftades av analysen. Detta stämmer väl överens med erfarenheten avbrytningsmetoden, där grövre fragmenterat material ofta inte kommer från malmkroppen, ochdärmed inte är uppsprängt som material i sprängkransarna.Volym- eller fragmenteringsmätning i produktionen rekommenderas inte av detta arbete. Iställetföreslås förändringar av beräkningsmodellen i WOLIS. En systematisk överskattning av malmutbytetkvarstår dock. Överskattningen utreds inte i detta arbete utan föreslås som fortsatt arbete,tillsammans med att se över produktionens rutiner för att motverka förekomsten av överlastning ochutebliven eller felaktig skopvågskalibrering vid service.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)