Grönytefaktorn : receptet för goda livsmiljöer i täta städer?

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Stadens grönstruktur spelar en viktig roll för att skapa livsviktiga värden i form av habitat och ekosystemtjänster i byggda miljöer. När grönytor i staden minskar på grund av förtätning ställs därför högre krav på de verktyg som används för att skapa goda livsmiljöer för människor, djur och växter. Grönytefaktorn, förkortat GYF, är ett verktyg som används för att beräkna andelen grönska och vatten vid exploatering med syftet att inkludera dessa värden vid planering och utförande. GYF har tillämpats av Malmö stad inom Miljöbyggprogram SYD sedan år 2009. Malmö stad framhåller att GYF används för att uppnå målet med att skapa en tät och grön stad med tillgång till rekreation samtidigt som biologisk mångfald inte hotas. Stockholms stad har i samband med arbetet av Norra Djurgårdsstaden inspirerats av Malmös stads arbete med GYF. Därför har Stockholm stad tagit fram en egen version av verktyget med bland annat tillägg för både rekreativa värden och biodiversitet. Detta lyfter frågan om GYF som Malmö stad tillämpat fram tills idag varit tillräcklig för att uppnå kommunens mål, vilket leder till frågeställningarna för arbetet: - Räcker grönytefaktorn som används i Malmö idag som ett planeringsverktyg för att främja biodiversitet och rekreativa värden i en stad som förtätas? - Hur har grönytefaktorn för Norra Djurgårdsstaden utvecklats i förhållande till modellen i Malmö stad. Bidrar detta i större utsträckning till att gynna biodiversitet och rekreativa värden? Målet med arbetet utgörs av att genom en litteraturstudie undersöka vilka kriterier som kan behövas inom stadsplanering för att skapa rekreativa värden och biodiversitet i en stad som förtätas. Vidare framställs tillämpning av GYF i både Malmö stad och Stockholm stad genom en fallstudie. Resultatet av fallstudien och litteraturstudien diskuteras sedan för att besvara arbetets frågeställningar. I litteraturstudien framhålls urban grönska utgöra en viktig faktor för att skapa kulturella ekosystemtjänster som fysisk och psykisk rekreation. Detta främjas bland annat genom tillgång, nåbarhet och kvalité av grönska. Biodiversitet stödjer i sin tur alla ekosystemtjänster och gynnas genom bevarandet av stora och befintliga grönytor, spridningsvägar mellan dessa samt lokalt anpassade kompletteringar av grönska i staden. I fallstudien framställs GYF som använts inom Miljöbyggprogram SYD inte innehålla några direkta faktorer som berör rekreation. Inte heller läggs någon större vikt vid att bevara tillräckligt stora grönområden, befintliga värden eller lokalt anpassade åtgärder för biologisk mångfald. GYF för Norra Djurgårdsstaden har tillskillnad från Malmö stads modell infört tilläggsfaktorer för biodiversitet och rekreativa värden samt anpassat verktyget efter varje projekt. Dessutom kompletteras GYF kvartersmark med GYF allmän platsmark och värden för rekreation och biodiversitet som inte kan skapas på en begränsad yta vägs därför in i Stockholms tillämpning av GYF. Sammanfattningsvis kan därför arbetet med GYF i Stockholm stad i större utsträckning än Malmö stads gynna rekreativa värden och biodiversitet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)